Höjer datacenter elpriset för konsumenterna? Reglerkraften har en nyckelroll.

Behovet av dataöverföring i samhället ökar, och inte enbart på grund av AI. Nyheter om datacenter skapar ofta stora rubriker, men också mycket diskussion bland vanliga konsumenter. En naturlig och mycket vanlig oro bland elkonsumenter är om etableringen av ett datacenter i Finland eller till och med i den egna hemkommunen höjer elpriset.

Kan ett datacenter i ens närområde vara en god nyhet? Räcker elen till, och hur är det med priset? Det här är mycket vanliga frågor när medier rapporterar om en datacenteraktörs planer på att etablera sig i Finland.

Datacenter är mycket energiintensiva och elförbrukningen i serverhallarna är stor. I diskussionsforumen syns en oro för om ett datacenter i den egna hemkommunen även leder till högre priser hos det bekanta elbolaget. Finns det någon grund för denna oro?

– Elpriset bestäms inte utifrån situationen i enbart Finland eller en enskild ort, säger Hans-Alexander Öst, vd för Vasa Elektriska Försäljning.

Öst utvecklar resonemanget ytterligare:

– Priset i Finland utgörs av det så kallade nordiska systempriset och Finlands eget områdespris. Priset baserar sig alltid på utbud och efterfrågan, som avspeglar sig på hela marknadsområdet. Därför är det viktigt när förbrukningen ökar, att också produktionen gör det, det vill säga att det upprätthålls en balans mellan dessa två.

Datacenter är ofta attraktiva investeringar lokalt och regionalt, till exempel på grund av skatteintäkter och arbetstillfällen under bygg- och driftskedet.

Datacenter behöver också många olika tjänster under driften, vilket i sin tur också skapar sysselsättning.

För att möjliggöra ekonomisk tillväxt i Finland är det viktigt att få fler investeringar och mer ekonomisk aktivitet.

Om ett datacenter byggs i Finland skapar det således investeringar och arbetstillfällen, men stärker också försörjningstryggheten när det gäller datakapacitet i undantagssituationer, eftersom databehandlingen sker inom landets gränser. 

Stiger elpriset för konsumenter?

Precis som priset på börsel styrs marknadspriset på el av utbud och efterfrågan. När efterfrågan ökar påverkar det också priset, om produktionen inte ökar i samma takt.

Aktörer som analyserar ekonomisk utveckling och prisutveckling har förutspått stigande elpriser i framtiden. En utmaning inom energibranschen har varit att marknadsbaserad produktion inte har varit lönsamt att bygga, eftersom marknadspriserna har varit så låga. Konsumenten märker av detta till exempel under stunder när man får njuta av nästan gratis börsel.

Med marknadsbaserad produktion avses att utbyggnaden inte får stöd eller subventioner på något annat sätt.

Mot denna bakgrund är det rimligt att också beakta behovet av ny elproduktion när stor elförbrukning planeras. Till exempel har Microsoft, som planerar att etablera ett datacenter i Vasa, planer på att bygga lika mycket ny produktion som centret förbrukar.

Reglerkraften har en nyckelroll

Vid sidan av ökad elanvändning behövs mer produktion, men också reglerkraft. När ny produktion baseras på förnybara energikällor varierar tillgången. Därför är reglerkraften avgörande.

Energiproducenter som satsar på reglerkraft möjliggör många aspekter av det allt mer elektrifierade samhället, såsom datacenter.

Ett annat elnät än det konsumenter ansluts till

Effektavgifter kommer att bli vanligare i prissättningen av konsumenternas elöverföring, och många medvetna konsumenter har frågat sig varför en liten elanvändare måste beakta sin effektanvändning samtidigt som stora elintensiva anläggningar byggs.

Stora datacenter ansluts dock inte till samma nät som till exempel egnahemshus. Konsumenternas anslutningspunkter hör till lågspänningsnätet, medan datacenter ansluts till ett större högspänningsnät eller stamnät som möjliggör betydligt högre effekt.

Flaskhalsar uppstår på olika ställen i olika nät. Effektavgifternas uppgift är att styra användningen på ett enskilt näts nivå, och de används även för elförbrukare i större nät.

Datacenter producerar också spillvärme. Att återvinna den i fjärrvärmenät kan vara möjligt. Det kräver alltid ett avtal mellan datacenteroperatören och fjärrvärmebolaget.

Att utnyttja sådan spillvärme kräver investeringar, till exempel i utbyggnad av fjärrvärmenätet samt byggande av värmepumpsanläggningar. Det är alltså inte en gratis energikälla, även om det är ett smart sätt att ta tillvara spillvärme från processer och samtidigt minska produktion som ger upphov till koldioxidutsläpp.