På väg mot helt återvinningsbara rotorblad

I korthet

• I Finland kan vindkraftverkens rotorblad redan idag tas till vara via den så kallade KiMuRa-metoden.

• I den nuvarande lösningen används ungefär hälften av kompositmaterialet som råvara inom cementindustrin och hälften som energikälla.

• Återvinning av vindkraftsblad är en viktig del av vindkraftens kretslopp, eftersom mängden uttjänta blad ökar under de kommande årtiondena.

• I flera forskningsprojekt utvecklas metoder för att kunna ta till vara allt material för vidare återanvändning.

• Nya bladmaterial utvecklas bland annat av trä och mer lättåtervunna kompositer.

 

År 2025 var vindkraften Finlands näst största elproduktionsform efter kärnkraften. I slutet av året fanns redan totalt 2 002 vindkraftverk i landet.

I takt med att vindkraften växer har också återvinningslösningarna för den mest utmanande delen av anläggningarna, de plastkompositbaserade rotorbladen, utvecklats.

Redan idag kan uttjänta blad tas till vara i Finland. Samtidigt utvecklar forskare och företag nya teknologier med målet att materialet i allt högre grad ska kunna återanvändas.

I den nuvarande lösningen, den så kallade KiMuRa-metoden, används vindkraftsbladen till hälften som råvara i cementindustrin och till hälften för energiproduktion. Namnet KiMuRa kommer från de finska orden för återvunnet krossat råmaterial.

– Det är samprocessering, alltså ännu inte hundraprocentig återvinning, men i nuläget är det en mycket bra lösning, säger Heidi Paalatie, operativ chef vid föreningen Suomen uusiutuvat (övers. Finlands förnybara).

Hon är glad över att KiMuRa-metoden finns tillgänglig, eftersom vägen dit inte var självklar.

– Det här var det tredje projektet kring samma tema. Projektet avslutades 2022 och var det första som nådde hela vägen fram och där den framtagna lösningen fortfarande används. Det är en verklig framgång att vi har kommit så här långt.

Målet är 100 procent återvinning

Den nuvarande lösningen möjliggör ännu inte fullständig återanvändning av materialet. Därför utvecklas nya återvinningsteknologier aktivt både i Finland och i övriga Europa.

Det pågår flera forsknings- och utvecklingsprojekt som strävar efter ett helt slutet materialkretslopp, bland annat:

• det finländska CompoREC-projektet, där man bland annat undersöker separation av kolfiber- och glasfiberkompositer genom solvolys, det vill säga kemisk upplösning, samt pyrolys, där materialet upphettas. Projektet genomförs av VTT, Tammerfors universitet och Centria yrkeshögskola med finansiering från Business Finland.
• det danskledda CETEC-projektet, där en kemisk process för återvinning av epoxibaserade vindkraftsblad har utvecklats.

Det EU-finansierade projektet CompositeCircle strävar efter att bygga upp en komplett cirkulär värdekedja för uttjänta kompositmaterial, särskilt vindkraftsblad. Även Centria yrkeshögskola från Finland deltar i projektet.

– Det är svårt att förutse vilken lösning som blir den vinnande eller när det sker. Men när vindkraftverk börjar nedmonteras i större omfattning i Finland på 2040-talet är det knappast KiMuRa som är det enda alternativet längre, bedömer Paalatie.

Nya material utvecklas

Utöver återvinningen riktas allt större uppmärksamhet mot själva materialvalen i rotorbladen.

– Även material- och produkttekniken utvecklas. Möjligheterna till återvinning beaktas redan på ritbordet, så utvecklingen sker även där, säger Paalatie.

Ett intressant exempel på nya material är de vindkraftsblad som utvecklas av tyska Voodin Blade Technology. Där ersätts traditionell glasfiberkomposit med LVL-fanérträ, ett material som är vanligt inom byggbranschen. Företagets första fabrik planeras tas i bruk år 2031 och finansieras delvis genom EU:s Innovation Fund.

Siemens Gamesa uppger att företagets cirka 95 procent återvinningsbara vindkraftsblad använts kommersiellt sedan 2022.

Enligt Paalatie är utvecklingen av både nya material och återvinningslösningar för befintliga kompositblad lika angelägen.

– De blad som finns nu måste kunna återvinnas. Samtidigt behöver vi naturligtvis fundera på hur framtiden kan bli bättre, och därför utveckla nya materialteknologier.

Vanliga frågor om återvinning av rotorblad

Kan rotorblad återvinnas?

Ja. I Finland kan uttjänta vindkraftsblad redan idag användas inom cementindustrin och energiproduktionen.

Varför är återvinning av rotorblad utmanande?

Bladen tillverkas av kompositmaterial där flera olika material kombineras till en mycket hållbar konstruktion. Att separera materialen från varandra har länge varit en teknisk utmaning.

Kan rotorblad återvinnas helt och hållet?

Det finns ännu ingen storskalig lösning som möjliggör 100-procentig materialåtervinning. Flera forskningsprojekt utvecklar som bäst metoder för att ta till vara allt material för vidare användning.

När kommer mängden uttjänta rotorblad att öka kraftigt?

Den första större vågen av nedmonteringar väntas under 2040-talet. Då ökar också behovet av ännu effektivare återvinningslösningar.