
Hur priset på börsel bildas
Marknadspriset på el, det vill säga spotpriset på börsel, bestäms på elbörsen enligt utbud och efterfrågan. Eftersom priserna beräknas separat för varje 15-minutersperiod återspeglas förändringar i produktion, förbrukning och överföringskapacitet nästan omedelbart i marknadspriset.
Elpriset kan variera kraftigt under en dag och mellan olika årstider. Bakom fenomenet ligger en särprägel på elmarknaden: el kan inte lagras i stor skala på ett lönsamt sätt, utan man måste hela tiden producera exakt lika mycket el till nätet som det förbrukas. Det gör prisbildningen på el känslig för både förändringar i förbrukningen och väderförhållanden.
Förbrukningen påverkas av många olika faktorer, där utomhustemperaturen har störst betydelse. Andra faktorer som påverkar är bland annat
- veckodagar
- eventuella vardagshelger
- tidpunkter på dygnet.
I de kalla nordiska länderna kan variationerna i förbrukningen vara mycket stora
Under kalla vinterdagar i Finland kan elförbrukningen stiga till över 15 000 megawatt när uppvärmningsbehovet når årets högsta nivåer. Under sommarnätter kan förbrukningen däremot ligga kring 6 000 megawatt, då uppvärmningsbehovet är litet och industrins effektbehov minskar.
Så stora variationer i förbrukningen har en mycket stark inverkan på elprisnivån under olika årstider.
”I Finland kan elförbrukningen variera från 6 000 megawatt till 15 000 megawatt. Det påverkar oundvikligen elprisnivån under olika årstider.”
– Henri Torsti, energichef
Elpriset bestäms på grossistmarknaden för el
Elpriset bildas på grossistmarknaden för el, där köpare och producenter av el möts. Varje dag köpslås priset för var och en av 15-minutersperioderna för följande dygn.
Prognoser för både förbrukning och produktion görs på förhand. Utifrån dessa lämnas köp- och säljbud till marknaden, och på basis av dem bildas marknadspriset.
En efterfrågekurva bildas för varje dag
Energibolag, stora industriföretag och elförsäljare handlar dagligen på grossistmarknaden för el. Elförsäljningsbolag och stora förbrukare gör varje dag egna prognoser över hur mycket el de behöver under följande dygns varje 15-minutersperiod och lämnar köpbud till marknaden utifrån dessa.
Buden innehåller också en prisgräns för vilket pris förbrukarna är beredda att köpa den el de behöver. Av alla bud som lämnas till marknaden sammanställs en efterfrågekurva.
Utifrån prognoserna för efterfrågan och produktion utformas de slutliga köp- och säljbuden för varje 15-minutersperiod under följande dag.
Energiproducenterna erbjuder produktionen till självkostnadspris
Handelns motparter, det vill säga energiproducenterna, erbjuder sin produktion till marknaden. Producenter av förnybar energi gör varje dag egna prognoser över hur mycket vind- eller solkraftsresurserna kommer att producera el under följande dygns varje handelsperiod.
Andra, reglerbara produktionsformer erbjuds till produktionens självkostnadspris, med beaktande av produktionskapacitetens reglerbarhet.
Marginalprissättning gör produktionen lönsam
Marginalprissättning innebär att elpriset för varje period bestäms enligt det dyraste realiserade produktionsbudet. Den dyraste produktion som behövs sätter alltså priset för alla andra produktionsformer, även de billigare.
Tack vare marginalprissättningen är produktionen alltid lönsam om budets villkor uppfylls. Det skapar effektivitet på elmarknaden, eftersom prissättningen bygger på den faktiska efterfrågan och produktionskostnaderna.
Börspriset på el bildas där efterfrågan och utbud möts
Spotpriset på börsel bildas enligt principen för marginalprissättning i skärningspunkten mellan efterfråge- och utbudskurvorna, det vill säga där efterfrågekurvans billigaste genomförbara bud och utbudskurvans dyraste genomförbara bud möts.
I bilden nedan visas efterfråge- och utbudskurvorna för en 15-minuters handelsperiod i februari.
Kurvorna beskriver hur mycket el marknaden är beredd att köpa till olika priser och hur mycket el som erbjuds till försäljning vid olika prisnivåer.
Den röda kurvan beskriver konsumenternas och industrins behov av el. Efterfrågan på el är ofta oelastisk, det vill säga el måste finnas tillgänglig även om priset stiger. Den blå kurvan beskriver producenternas bud, där producenterna anger hur mycket el de kan producera till ett visst pris.

Priset kan variera kraftigt under dagen, eftersom effekten i vind- och solkraftsproduktionen kan variera mycket på minut- och timnivå. Det förskjuter utbudskurvan åt höger eller vänster och förändrar kurvornas skärningspunkt.
När detta kombineras med att efterfrågan på kort sikt är oelastisk och förbrukningen knappt reagerar på prisförändringar, kan även små förändringar i produktion eller överföringskapacitet orsaka kraftiga prisrörelser under dagen.
Expert: henri torsti,
energichef på Vasa Elektriska
Henri arbetar i energihanteringsteamet och ansvarar tillsammans med sitt team för att genomföra säkringsstrategin för elhandeln och för att prognoserna är uppdaterade. Energihanteringen är också med och utvecklar en lönsam och utsläppsfri produktionsportfölj i samarbete med affärsverksamheterna.

Kanske du också är intresserad av
-
På fritiden4 svar på varför det gör gott att gå
Att gå ut och gå och röra på sig i naturen är mångsidig motion som man lätt kan syssla med…
-
AktuelltHöjer datacenter elpriset för konsumenterna? Reglerkraften har en nyckelroll.
Behovet av dataöverföring i samhället ökar, och inte enbart på grund av AI. Nyheter om datacenter skapar ofta stora rubriker,…
-
AktuelltFörnybar energi gick om fossila bränslen
Elproduktionen i världen har tagit ett avgörande steg mot den förnybara energins tidevarv. Utvecklingen verkar varaktig, anser professor emeritus Peter…