Verksamhetsberättelse och bokslut 2025
Bokslut
Vasa Elektriska Ab: Bokslut 2025
(På finska. Innehåller också koncernbokslutet.)
Obs! Dokumentet börjar med styrelsens verksamhetsberättelse (s. 3–22), vars översättning till svenska kan läsas här nedanför.
Vasa Elektriska Försäljning Ab: bokslut 2025 (på finska)
Vasa Elnät Ab: Bokslut 2025 (på finska)
Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2025
ÖVERSÄTTNING
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden
Förenta staternas nya president tillträdde 20.1.2025 och på förhand stod det klart att genomgripande förändringar förmodligen var att vänta. Snart nog kunde man konstatera en radikal och snabb förändring i verksamhetsmetoderna och i den politiska inriktningen, vilket innebar att principerna för internationell rätt eller regelbaserad ordning, västerländska värderingar eller internationella avtal inte längre hade någon betydelse. Redan de första dagarna i Vita huset utfärdade presidenten en mängd presidentorder.
I slutet av januari togs de första stegen mot ett tullkrig, som kulminerade på befrielsedagen i april då Förenta staterna inledde ett globalt tullkrig. Senare på sommaren kom EU och USA överens om importtullar då EU gick med på en 15 procents höjning av allmänna importtullar på europeiska varor och därmed undvek ett fullskaligt handelskrig.
Läget inom världsekonomin präglades av en kontinuerlig anpassning till nya chocker, skärpt handelspolitik och geopolitiska spänningar.
Trots all osäkerhet ökade den globala ekonomiska tillväxten med dryga 3 procent.
Tillväxten i Europaområdet repade sig under andra halvåret och förväntades nå 1,4 procent år 2025, samtidigt som den totala inflationen stabiliserades på i genomsnitt 2,1 procent, vilket låg nära centralbankens långsiktiga inflationsmål.
I början av året 2025 förutspådde prognosinstituten att den ekonomiska tillväxten i Finland äntligen skulle ta fart och stabiliseras. Prognosen kom dock på skam. Efter det tredje kvartalet avstannade ekonomin och nolltillväxt förväntades för hela året. I november placerade sig Finland på en mindre hedrande första plats och toppade Europas arbetslöshetsstatistik.
Invånarnas levnadsstandard i ett enskilt land mäts generellt genom utvecklingen av bruttonationalprodukten i förhållande till invånarantalet, dvs. den beräknade bruttonationalprodukten per capita. I Finland steg siffran kraftigt ända till år 2007. Efter år 2008 har levnadsstandarden i Finland inte längre höjts, trots att den i länderna i EU i genomsnitt och till exempel i Sverige och Tyskland höjts klart. Det centrala problemet i Finland är stagnationen i produktionstillväxten samt det stora underskottet i den offentliga ekonomin.
Det genomsnittliga grossistpriset på el fortsatte sjunka och priset i Finland var nästan det lägsta i Europa. Genomsnittspriset i Finlands prisområde år 2025 var 40,48 €/MWh, då det föregående år var 45,57 €/MWh. Endast i norra Sverige och mellersta och norra Norge var elpriserna något lägre än i Finland. Högsta priset på månadsnivå noterades i augusti, 55,34 €/MWh, och lägst var månadspriset i maj, 18,14 €/MWh. Finlands förmånliga grossistpris stöder en ökad köpkraft och förbättrar den inhemska industrins konkurrenskraft.
Andelen kärnkraft och förnybar energi i elproduktionen i Finland var totalt 94 procent.
Också prissvängningarna på grossistmarknaden dämpades, men var fortfarande kraftiga. Antalet negativa timmar minskade. År 2025 var 433 timmar negativa, medan antalet negativa timmar året innan uppgick till drygt 700. Utvecklingen påverkades av snabba och betydande ökningar i elpannekapaciteten, utbyggnaden av olika energilager samt vindkraftsproducenternas förändrade utbudsmodell.
Marknadsmodellen för el styr resurserna till en effektiv användning, och marknaden har relativt snabbt anpassat sig till de av tillväxten av förnybar produktion orsakade marknadsfluktuationerna. Den nuvarande elmarknadsmodellens möjligheter att möta effektbehovet vid långa köldperioder med svag vind är dock klena, särskilt som nuvarande politiska beslutsfattare inte godkänner den marknadsprisnivå som en marknadsmässigt fungerande, varierande produktion och förbrukning under sådana perioder skulle kräva.
För att lösa problemet borde någon slags marknadsmekanism snabbt tas fram genom att satsa på flexibel förbrukning och väderbeständig produktion.
Eftersom sådana perioder förekommer relativt sällan, inte nödvändigtvis ens varje vinter, kommer antalet årliga drifttimmar med tillämplig kapacitet sannolikt att vara få. Under de första åren kunde man således utnyttja även motorkraftverk som drivs med fossila bränslen för att senare konvertera till utsläppsfria bränslen. På årsnivå betraktat är Finland vid det här laget nära nog självförsörjande med el, och import behövs i första hand vid situationer med toppförbrukning samt vid fel i större kraftverk.
Fingrids utbudmodell som baseras på frekvenshållningsreserv mFRR (Frequency Containment Reserve) förändrades radikalt i mars 2025 då man införde en på 15-minutersperioder baserad ny nordisk automatisk energimarknad. Den nya modellen hade tydliga svagheter och priserna på balansenergi fluktuerade kraftigt. Således ändrades kriterierna för prissättning på förhösten och modellen förbättrades på andra sätt i slutet av året.
Modellen var bristfällig och skapade plötsligt betydande nya förtjänstmöjligheter i flera månader, bland annat för elpannor anslutna till ett stort värmelager.
På dygnsmarknaden (day-ahead) för el övergick man i Finland och hela Europa till en 15 minuters handelsperiod 1.10.2025. Ändringen ökar börselkundernas behov av automatisk belastnings-styrning för att kunna optimera sin förbrukning till kvarttimmar med lägre pris än genomsnittet.
Euronext och Nasdaq undertecknade i januari 2025 ett avtal med stöd av vilket Euronext förvärvar Nasdaqs affärsverksamhet Nordic Power Futures. Affären omfattar nordiska elfuturer noterade på Nasdaq. Efter överföringen av affärsverksamheten sker handeln på Euronext (Euronext Amsterdam) och clearingen via Euronext Clearing. Handeln och de öppna Nasdaq-positionerna överförs till Euronext i mars 2026. I och med ändringen utnyttjar en stor del av aktörerna en s.k. GCM-mäklare (General Clearing Member) för clearingen av derivattransaktioner.
Koncentrationen av detaljförsäljningen av el fortsatte i Finland. Under året redovisades flera affärsverksamhetsförvärv, varav två skapade betydande aktörer på detaljhandelsmarknaden för el.
Det förmånliga elpriset har också resulterat i ett ökat intresse för Finland bland investerare. Ett tecken på detta är bland annat flera investeringsbeslut om datacenterprojekt samt påbörjade utredningsarbeten inför investeringsbeslut.
På grund av kapacitetsbrist begränsade Fingrid i januari möjligheterna för nya stora elförbrukare och datacenter att ansluta sig till stamnätet i flera områden i Södra Finland. Begränsningarna gäller fram till början av år 2027. Orsaken är den snabba förbrukningstillväxten i Södra Finland och nerläggningen av konventionella kraftverk bland annat i Helsingfors.
I mitten av november färdigställdes en ny 400 kilovolts elöverföringsförbindelse mellan Finland och Sverige, Aurora Line, som ökade överföringskapaciteten mellan länderna, minskade prisskillnaderna mellan ländernas områdespriser och utjämnade högprisperioderna.
I början av året inledde kommissionen ett projekt för att minska den administrativa bördan och förbättra konkurrenskraften för företag i Europeiska unionen och presenterade det första s.k. Omnibus 1-paketet. Syftet var att förenkla hållbarhetsrapporteringen genom att minska antalet datapunkter med åtminstone 60 % samt avsevärt begränsa antalet företag som omfattas av lagstadgad rapportering. I december nåddes en kompromiss i trepartsförhandlingen och som en följd av detta omfattas Vasa Elektriska och dess dotterbolag inte längre av lagstadgad hållbarhetsrapportering.
2025 var det näst varmaste året i Finlands mäthistorik och globalt det tredje varmaste. Den globala medeltemperaturen de tre senaste åren överskrider redan den kritiska nivån på 1,5 grader. Klimatet har alltså inte väntat på Europeiska kommissionens ”omnibusreglering” som ska förenkla hållbarhetsrapporteringen, utan kräver fortsättningsvis snabba och effektiva åtgärder av samhället och företag.
Koncernens mission, vision, strategi och värderingar uppdaterades
I början av året inleddes en omfattande strategiprocess med syfte att bestämma koncernens riktning i en föränderlig verksamhetsmiljö. Under strategiarbetet förutsågs en omvälvning i branschen – särskilt förändringar i marknaden, utvecklingen i lagstiftningen, möjligheter som digitaliseringen och AI medför samt förändringar i kundbeteendet – och en ny långsiktig strategi fram till år 2030 togs fram. Den nya strategin innehåller fem centrala strategiska fokuspunkter:
- koldioxidneutral och lönsam fjärrvärme- och elproduktion
- personaliserad digital kundupplevelse
- smidiga processer, AI och data som en ny styrka i verksamheten
- en lönsamt växande elförsäljning
- förutseende elnät.
Som ett stöd för strategins fokuspunkter lyftes i strategiprocessen en kompetent och välmående arbetsgemenskap samt hållbarhet och riskhantering. Koncernens nya vision är Koncernen Vasa Elektriska och dess kunder är vinnare i den nya tiden för energi samt missionen Energisk partner – Pålitlig möjliggörare.
Samtidigt uppdaterades också koncernens gemensamma värderingar så att de stöder den nya strategin. De nya värderingarna är nyfiket framåt, smart tillsammans och med bra fiilis.
Strategin och värderingarna utformades genom att involvera koncernens personal på bred bas. Därmed fick personalen en klar bild av den nya strategin och värdegrunden och integreringen i de dagliga aktiviteterna underlättades.
Den nya strategin skapar en tydlig riktning för koncernen och ger verktyg som säkerställer önskad utveckling under de kommande åren.
Kundupplevelsen är positiv för kunder som är i kontakt – kundundersökningarna lyfte fram utvecklingsområden
Belåtenheten hos koncernens kunder som är i kontakt med kundgränssnittets olika funktioner mäts kontinuerligt. Enligt dessa mätningar återgick kundbelåtenheten till samma nivå som före energikrisen och fortsatte stiga. Mätningar år 2025 visade att kundernas rekommendationsvilja (NPS) ökat stadigt och överskridit den fastställda målnivån. Även enskilda faktorer som mäter servicens kvalitet, exempelvis tillgängligheten till kundtjänst, vänlighet och förmåga att lösa problem, höll sig hela året på en utmärkt nivå.
För att utveckla kundupplevelsen har koncernen redan en längre tid satt in förbättrande åtgärder, bland annat genom att effektivera verksamhetsprocesser och utveckla elektroniska online- och mobiltjänster samt förnya produktifieringen. I slutet av året genomfördes i eget regi en kundbelåtenhetsundersökning med drygt 12 000 svarande, dessutom deltog koncernen i en undersökning arrangerad av en extern aktör och som omfattade några hundra svarande. Enligt båda undersökningarna låg kundnöjdheten allmänt taget på en god nivå. Av undersökningarna framgick dock nya utvecklingsmål som nu systematiskt kommer att främjas.
Stabil utveckling inom fjärrvärme och mer flexibel produktion
Fördelarna med de tidigare årens investeringar inom fjärrvärmeverksamheten realiserades i produktionens effektivitet och flexibilitet. På en fluktuerande elmarknad kunde Vaasan Voimas betydande elpannekapacitet och stora värmelager effektivt utnyttja perioderna med lågt marknadspris både på day-ahead- och på intradagsmarknaden och lagra värme i värmelagret för användning vid lämpligt tillfälle för fjärrvärmens behov i Vasa.
Funktionsprincipen för värmepumpsanläggningen vid Påttska reningsveket utvecklades för att kunna utnyttja möjligheter på elmarknaden.
Flexibiliteten i fjärrvärmens produktionsstruktur visade sig viktig särskilt under perioden med milt vinterväder och exceptionellt låga elmarknadspriser. Verksamhetsriskerna fördelar sig jämnare i och med att den flexibla produktionsportföljen minskar beroendet av enskilda energikällor och stunder med högt pris. Fjärrvärmens leveranssäkerhet var fortsatt utmärkt hela året och värme-energi kunde levereras till kunderna i alla förhållanden, utan allvarligare störningar.
Under året påbörjades ett omfattande uppdateringsprogram för fjärravläsning av fjärrvärme. Cirka 30 % av kundernas fjärravläsningsmätare förnyades för att möta framtida krav i den teknologiska omvälvningen av mobilnätet. En uppdatering av mätningssystemet säkerställer kontinuiteten då 2G- och 3G-näten fasas ut.
Installationerna av de nya mätarna genomfördes på ett kundorienterat sätt, och responsen från kunderna var utmärkt.
I enlighet med koncernens kolneutralitetsmål fortsatte fjärrvärmeenheten att genomföra åtgärder för att minska utsläppen. I värmeproduktionen användes förnybara energikällor och icke-förbränningsbaserad värmeproduktion, vars andel var sammanlagt 69 %. Temperaturen i värmelagret i Vasklot ska enligt planerna höjas till 135 C grader och en ny elpanna för ångproduktion ska öka elpannekapaciteten. Projektet startade år 2024. På grund av detta kommer värmelagret att vara ur drift från oktober till början av mars 2026 då ändringsarbetet till största delen ska vara klart. Att lagret är ur bruk ökar temporärt riskerna och användningen av olja i värmeproduktionen.
Kundpriset för fjärrvärme höjdes 1.1.2025 och ändringens påverkan på fjärrvärmefakturan var i genomsnitt 5,7 % på årsnivå.
Åt fjärrvärmekunderna började bolaget erbjuda konditionsgranskning. Fjärrvärmens Klimatgaranti-produkt uppdaterades och fick namnet Förnybar närvärme. Produkten baserar sig på Vasa fjärrvärmeproduktions ursprungsgarantier för förnybar värme. Kunder med produkten i fråga har informerats och uppgifterna om produkten har uppdaterats i kundkommunikationen.
I slutet av år 2025 erbjöds även en Vindvärme-produkt som bygger på ursprungsgarantier för vindkraft som används i den elbaserade fjärrvärmeproduktionen.
Kundernas intresse för pålitlig fjärrvärme höll i sig och antalet nya kunder ökade.
I Vasa var uppvärmningsbehovet enligt Meteorologiska institutet under hela året betydligt mindre än året innan och även mindre än genomsnittet för tidigare år, och förbrukningen av fjärrvärme var under hela året lägre än vanligt. Försäljningen till kunderna uppgick till 634 gigawattimmar (GWh).
Elproduktionen reagerade på marknadsförändringarna
Elproduktionens verksamhetsmiljö var år 2025 synnerligen utmanande. Jämfört med de föregående årens höga grossistpriser på el låg marknadspriserna på en låg nivå under hela året, delvis beroende på milt väder och de höga nivåerna i vattenreservoarerna i Norden. Detta orsakade press på lönsamheten inom elproduktionen.
Förändringar som under året gjorts på den nordiska marknaden kräver mer flexibla reaktioner i elproduktionen. Prognoserna för produktionen och optimeringen har utvecklats tillsammans med intressebolaget EPV Energi, detta för att bättre kunna beakta riskerna och intjäningsmöjligheterna på den förändrade marknaden samt allokera produktionskapaciteten till olika marknadsplatser med syfte att nå ett gynnsammare slutresultat.
Koncernen fortsatte att gå vidare med planerade investeringar för att möjliggöra energiomställningen. EPV Energis solkraftspark i Heinineva framskred enligt tidtabell och parken färdigställdes 31.12.2025. Parken kommer årligen att generera 29 GWh förnybar solenergi till bolaget.
Beslut fattades att delta med en andel på 11 MW i den andra fasen av EPV Energis gasmotorkraftverk som uppförs i Torneå. Därmed skulle bolagets kraftandel från anläggningen fördubblas. Kraftverksprojektet framskred enligt planerna och meningen är att anläggningen ska vara färdig i början av år 2026.
För att öka flexibiliteten genomfördes ett utredningsarbete gällande EPV Energis projekt i Laihela för lagring av energi med hjälp av CO2-batteriteknik.
I juni 2025 undertecknade Industrins Kraft och leverantören av Olkiluoto 3-anläggningen ett avtal med vilket öppna ärenden i anslutning till det slutgiltiga mottagandet av anläggningsenheten löstes. Mottagandet av OL3 godkändes slutgiltigt 19.6.2025 och därmed kunde projektet slutföras – äntligen med beaktande av att anläggningen ursprungligen var tänkt att färdigställas i maj 2009.
Vad gäller elproduktionen kan de närmaste åren bjuda på utmaningar i fråga om lönsamhet i och med att ny förnybar kapacitet kommer in på elmarknaden i Finland och de nordiska länderna och ökningen av elförbrukningen realiseras med fördröjning.
Åtgärderna som genomförts år 2025, såsom förbättrad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och en målmedveten utveckling av framtida investeringsmöjligheter, ger en god grund för utvecklingen av produktionsverksamheten på längre sikt.
Med resurser och andelar ägda av Vasa Elektriska producerades under året totalt 1 776 GWh el för försäljning på grossistmarknaden och dessutom anskaffades på avtalsbasis 137 GWh, för försäljning även av det på grossistmarknaden, totalt 1 913 GWh.
Fortsatta investeringar i distributionssäkerhet i elnätet och digitalisering av kundprocesser
Vasa Elnät Ab är ett helägt dotterbolag till Vasa Elektriska. Investeringarna för att förbättra elnätets distributionssäkerhet fortsatte och bolagets ekonomiska ställning hölls stabil, vilket är väsentligt för en långsiktig utveckling av nätet och för uppfyllandet av de lagstadgade kraven på distributionssäkerhet inom tidsfristen.
Vasa Elnät gjorde i början av april en måttlig revidering av nättjänstavgifterna då överföringspriserna höjdes med i genomsnitt 4,5 %.
År 2025 satsade bolaget även på projekt för främjande av digitalisering av näthantering och effektivisering av kundprocesser. Den nya tjänsten Min anslutning som infördes i slutet av 2024 etablerades som en del av servicekanalerna för anslutningskunder. Via Min anslutning kan nya anslutningskunder som en form av självbetjäning följa och delvis styra leveransprocessen av elanslutningar.
Regleringen av elnätsverksamheten genomgick förändringar då Energimyndigheten i början av år 2024 fastställde nya tillsynsmetoder för distributionsnätsbolag åren 2024–2031. Vasa Elnät tillsammans med andra aktörer i branschen bedömde att den centrala utmaningen i tillsynsmetoderna bland annat är frysning av värdet på nätegendomen. De nya tillsynsmetoderna kommer på lång sikt att försvåra finansieringen av investeringar.
Vasa Elnät sökte tillsammans med nära 60 nätbolag en ändring av tillsynsmetoderna hos marknadsdomstolen.
Med sitt beslut i november avslog marknadsdomstolen nätbolagens besvär om tillsynsmetoder för prissättning för åren 2024–2031. I december anförde Vasa Elnät tillsammans med drygt 60 distributionsnätsbolag med en gemensam skrivelse besvär hos högsta förvaltningsdomstolen gällande ändringarna i tillsynsmetoderna.
Fingrids nya begränsningar för anslutning till stamnätet i Södra Finland ledde till ett behov att styra stora elanvändare dit där det fortfarande finns överföringskapacitet i stamnätet. Detta resulterade i ett ökat intresse för Vasaregionen som placeringsort för till exempel stora datacenter, och Vasa Elnät förberedde sig på att svara på eventuella förfrågningar om nya anslutningar.
Distributionssäkerheten var fortsatt god ända tills stormen Hannes i slutet av december slog till med full kraft, särskilt i Västra Finland. Stormen var den kraftigaste på tio år. Antalet kunder inom Vasa Elnäts område som samtidigt var utan el var som mest 5 000. Stormen visade att satsningarna som gjorts på till exempel jordkablar och skötsel av angränsande skog har lönat sig; antalet kunder utan el skulle i annat fall ha varit betydligt högre. Vad stormen också visade var att den i elmarknadslagen angivna maximala avbrottstiden på 36 timmar på grund av storm eller snöbelastning kommer att innebära en utmaning för nätbolagen och tvinga till synnerligen stora investeringar som inte ens tillsynsmetoderna stöder.
Totalt överfördes 892 GWh el till kunderna.
Affärsverksamheterna elförsäljning och energitjänster överfördes till eget dotterbolag
Detaljhandeln av el och energitjänsterna överfördes som verksamhetsöverlåtelse till Vasa Elektriskas till 100 % ägda dotterbolag Vasa Elektriska Försäljning Ab, som startade sin verksamhet planenligt 1.4.2025. I samband med verksamhetsöverlåtelsen överfördes alla kundavtal om elförsäljning och energitjänster från moderbolaget till dotterbolaget. De 16 personer som var sysselsatta med uppgifterna i fråga överfördes till dotterbolaget som s.k. gamla anställda. Till verkställande direktör för Vasa Elektriska Försäljning Ab utsågs Hans-Alexander Öst. En omorganisering genomfördes för att förtydliga koncernstrukturen och förbättra försäljningsverksamhetens transparens, bättre inrikta ledningen av affärsverksamheten på olika segment samt skapa förutsättningar för ännu effektivare elförsäljningsverksamhet på en konkurrensutsatt marknad.
Antalet kunder inom elförsäljningen ökade under året trots en fortsatt hård konkurrens om kunder hela året. År 2025 förbättrade elförsäljningsbolaget sin resultatförmåga avsevärt.
Kundtjänstens kvalitet och kundupplevelsen prioriterades inom elförsäljningen. Kundbelåtenheten hos kunder som var i kontakt på grund av olika orsaker var fortsatt god och förbättrades till och med under årets gång. Kunderna erbjöds även nya produkter och tjänster. En ny självbetjäningsportal som togs i bruk i april och en förbättrad mobilapp gav verktyg som effektiverade konsumenternas möjligheter att följa upp den egna energianvändningen och sköta avtalsärenden.
Högsta domstolens beslut i juni innebar att marknadsdomstolens beslut i oktober 2024, enligt vilket prishöjningen av Vasa Elektriskas produkt Basel hösten 2022 var i enlighet med avtalsvillkoren och lagens bestämmelser, förblev i kraft. Konsumenttvistenämnden har i sina avgöranden gällande prishöjningarna hösten 2022 helt avvikit från marknadsdomstolens linje.
Beträffande dessa avgöranden agerar bolaget enligt marknadsdomstolens linje och följer inte Konsumenttvistenämndens rekommendationer för lösning.
Energimyndigheten inledde år 2022 en utredning gällande flera försäljningsbolags, däribland Vasa Elektriskas, leveranspliktiga produkter. Energimyndigheten konstaterade i sitt beslut i november 2025 att produkterna som erbjudits som leveranspliktiga produkter har varit prismässigt rimliga. I sitt beslut påpekade myndigheten att erbjudande av börselprodukt som enda leveranspliktiga produkt mitt under energikrisen inte var acceptabelt, och att offentliggörandet av försäljningspriserna och villkoren för den leveranspliktiga produkten var bristfälligt under perioden 1.1-5.9.2022.
Inom energitjänsterna främjades elektronisk mobilitet genom att erbjuda kunderna laddningslösningar som tagits fram av nationella samarbetspartners. Under året förbereddes lanseringen av en ny smarthemtjänst och i september introducerades tjänsten på marknaden. Smarthemtjänsten gör det möjligt för kunderna att följa energiförbrukningen i realtid och styra hemmets enheter. Tjänsten har fått en god start och visar att konsumenterna behöver konkreta verktyg för daglig energibesparing och optimering av förbrukningen.
Under året anskaffades 1 532 gigawattimmar (GWh) el på grossistmarknaden för att täcka kundernas elförbrukning.
Planmässighet och stabil ekonomisk förvaltning genom ekonomienhetens åtgärder
År 2025 fokuserade Vasa Elektriska-koncernens ekonomienhet på säkerställande av koncernens ekonomiska stabilitet i rådande utmanande verksamhetsmiljö samt på implementeringen av strategin genom en planmässig ekonomistyrning. De centrala åtgärderna omfattade framförhållning genom scenarioanalyser och marknadsprognoser samt utveckling av interna processer.
Koncernens soliditetsgrad var fortsatt stark och också likviditeten var god.
År 2025 genomfördes ett av styrelsen godkänt program för koncernens interna revision. Fokus riktades på informationshantering och kvalitet samt på löneräkningsprocessen. Bolagets externa internrevisorer bedömde nuläget för ovan nämnda områden och identifierade potentiella utvecklingsområden. Konstaterade förbättringsåtgärder tidsplanerades och startades under året, och resultaten av åtgärderna följs upp regelbundet.
Digitaliseringsenheten fokuserade på utveckling av kundupplevelsen och effektivering av verksamheten samt datasäkerhet
Digitaliseringsenheten gav år 2025 fart åt koncernens digitala transformation genom flera viktiga utvecklingsprojekt. Syftet var att förbättra kundupplevelsen genom att införa moderna elektroniska tjänster och effektivera de interna funktionerna med hjälp av digitalisering och automatisering. De ökade kraven på informationssäkerhet och nya branschregleringar frammanade behovet att säkerställa att bolagets system och operativa rutiner uppfyller nivån för bästa praxis, även vad gäller säkerhet.
Processutvecklingen genomfördes med hjälp av pilotprojekt och utnyttjande av AI-lösningar i praktisk verksamhet. Under hela året genomfördes veckovisa insatser för utvecklingen av AI-färdigheter. Försöken är en del av koncernens strävan att utnyttja ny teknologi, och även om de befinner sig i det inledande skedet ger de en riktning för framtida utvecklingsprojekt.
Det heltäckande operativsystemet för kvalitet, miljö och arbetssäkerhet fick ett gott betyg när certifieringen förnyades. Under året utvecklades även beredskapen för certifiering av ledningssystemet för informationssäkerhet (ISO 27001) och certifieringsrevisionen av systemet i slutet av året lyckades bra. Systemet följer den genom NIS2- ja CER-direktiven ändrade nationella lagstiftningen.
Tillsammans med andra enheter vidtogs dessutom åtgärder för att förbättra kvaliteten på informationshanteringen och ett utvecklingsprojekt för koncernens affärssystem startades.
Digitaliseringsenheten fungerade som förändringsmotor i sitt samarbete med övriga enheter för att sätta fart på digitaliseringen i hela koncernen i enlighet med den nya strategin. För kunderna innebar de framsteg som uppnåddes både smidigare och mångsidigare elektroniska tjänster.
Personalnöjdheten på utmärkt nivå – nya värderingar för vägledning i vardagen
Fokus på personalen och dess välmående var centrala delar av koncernens framgång år 2025. Personalenheten genomförde flera åtgärder med målet att stöda de anställdas uthållighet i arbetet, utveckling och engagemang. Dessutom säkerställdes personalens aktiva roll i koncernens strategiarbete och i skapandet av nya värderingar.
För att upprätthålla och förbättra arbetshälsan genomfördes tillsammans med arbetspensionsbolaget en riskkartläggning av ledningen av arbetsförmågan. I arbetet deltog en stor del av bolagets ledning samt representanter för personalen. De anställdas möjligheter att påverka planeringen av det egna arbetet utvecklades, prioriteringen förbättrades och inriktningen av resurser granskades regelbundet för att utjämna belastningstoppar. Därtill ordnades utbildning i tidshantering och psykiskt välbefinnande för att stärka varje anställds personliga sätt att hantera arbetsrelaterad stress.
Personalens sjukfrånvaro minskade och de anställdas engagemang och tillfredsställelse hölls enligt den s.k. eNPS-mätaren på en hög nivå hela året.
Utvecklingen av säkerhetskulturen fortsatte genom regelbundna säkerhetsronder där hela personalen deltog. Målet noll olyckor nåddes inte; koncernen registrerade fem olyckor där egen personal eller partners drabbats, varav ett fall ledde till en kortvarig frånvaro.
Kompetensutveckling var ett centralt fokusområde och på hösten ordnades ett till chefer och teamledare riktat utbildningsprogram för coachande ledarskap.
Dessutom genomfördes åtgärder i enlighet med mångfalds- och jämställdhetsplanen för att involvera personalen och främja jämställdhet.
Sommaren 2025 hade koncernen sammanlagt 20 sommaranställda och många studerande fick chansen att arbeta i olika enheter inom koncernen och skaffa arbetslivserfarenhet inom energisektorn.
Tillsammans med potentiella aktörer i Gigavasa-området fortsatte diskussionerna gällande behovet av energilösningar i området i samarbete med andra partners. En aktiv intressebevakning fördes i samverkan med både Energiakaupungit ry (övers. Energistäder rf) och Finsk Energiindustri rf.
Ekonomisk utveckling
Koncernens omsättning minskade med 15,1 procent jämfört med året innan och uppgick till 185,4 miljoner euro mot 218,2 ett år tidigare. Mängden derivat ingående i räkenskapsperiodens omsättning var i moderbolaget 5,2 miljoner euro då den ett år tidigare var 21,8 miljoner euro.
Koncernen gjorde ett bra resultat, rörelsevinsten var 32,4 (44,5) miljoner euro, dvs. en minskning med 27,2 procent. Under jämförelseåret 2024 ingick i moderbolagets resultat skyddshandelns exceptionella resultat samt en försäkringsersättning på 11 miljoner euro för fel i kraftverket VL2. Effekten av derivatposterna, som ingår i räkenskapsperiodens omsättning och energianskaffning, på rörelsevinsten var -2,7 (13,3) miljoner euro.
Koncernens vinst för räkenskapsåret uppgick till 28,0 (33,3) miljoner euro. Under räkenskapsperioden gjordes en nedskrivning på 2,271 miljoner euro för Voimapiha Oy:s BE-aktieserie.
Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning minskade till 130,6 (184,5) miljoner euro. Rörelseresultatet var 16,1 (34,7) miljoner euro, dvs. en minskning med 53,7 procent jämfört med föregående år. Moderbolagets vinst för räkenskapsåret var 16,1 (25,8) miljoner euro.
Av moderbolagets affärsverksamheter uppgick elproduktionens omsättning till 79,1 (112,1) miljoner euro, elhandelns omsättning under perioden 1.1–31.3.2025 till 34,1 miljoner euro och fjärrvärmens omsättning till 42,1 (42,3) miljoner euro. I moderbolagets rörelseresultat för räkenskapsåret ingår en förlust från detaljförsäljningen av el och energitjänster för perioden 1.1-31.3.2025 på 1,9 miljoner euro. Rörelseresultatet för elproduktionen var 9,3 (29,5) miljoner euro. Resultatet år 2024 påverkades av skydd för produktionen som anskaffats under perioder med högt elpris samt erhållen försäkringsersättning. Som en följd av att marknadspriset var lågt år 2025 har elproduktionens värde minskat avsevärt. Skyddet för produktionen har dock lyckats täcka en del av det därav beroende sämre resultatet. Ändringar i Fingrids verksamhetsmetoder samt i prissättningen av balansenergi i början av mars 2025 har ökat riskerna i produktionen av el vid vindkraftsproduktion. Ändringarna hade från början av året en klart negativ inverkan på resultatet.
Fjärrvärmens rörelseresultat förbättrades från 8,3 miljoner euro året innan till 10,9 miljoner euro. Tack vare fjärrvärmens investeringar i Vaasan Voimas värmelager, elpannor och reduktionslösning samt i Påttska avloppsreningsverkets värmepumpsanläggning gjorde fjärrvärmen ett utmärkt resultat på den nya förändrade marknaden.
Dotterbolaget Vasa Elnät Ab:s omsättning var 37,4 (36,0) miljoner euro och rörelseresultatet minskade från 7,4 miljoner föregående år till 7,1 miljoner euro. Bolaget skulle ha nått ett bättre resultat än året innan om inte stormen Hannes skulle ha slagit till under årets sista dagar. Stormens negativa påverkan på resultatet uppskattades till cirka 0,8 miljoner euro.
Dotterbolaget Vasa Elektriska Försäljning Ab inledde sin egentliga verksamhet 1.4.2025 och bolagets bokslut omfattar därmed den egentliga verksamhetens siffror från årets sista nio månader. Vasa Elektriska Försäljning Ab:s omsättning uppgick till 61,8 miljoner euro och rörelseresultatet till 4,3 miljoner euro.
Under räkenskapsåret gjordes högre avskrivningar i moderbolaget Vasa Elektriska Ab jämfört med de regelmässiga avskrivningarna på maskiner, inventarier och andra med dem jämförbara lösa anläggningstillgångar. Bestämmelser om höjda avskrivningar finns i lagen om höjda avskrivningar för de lösa tillgångarna i fråga skatteåren 2020–2025.
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning
| Koncernens nyckeltal | 2025 | 2024 | 2023 |
| Omsättning 1.000 € | 185 395 | 218 250 | 198 665 |
| Förändring av omsättning % | -15,1 % | 9,9 % | -39,8 % |
| Rörelsevinst 1.000 € | 32 384 | 44 467 | 13 565 |
| Rörelsevinst % | 17,5 % | 20,4 % | 6,8 % |
| Avkastning på eget kapital % | 11,3 % | 14,4 % | 7,4 % |
| Avkastning på investerat kapital % | 11,2 % | 15,2 % | 6,8 % |
| Soliditet % | 56,0 % | 51,9 % | 49,0 % |
| Likviditet (Quick Ratio) | 1,0 | 0,9 | 0,8 |
| Moderbolagets nyckeltal | 2025 | 2024 | 2023 |
| Omsättning 1.000 € | 130 618 | 184 509 | 169 331 |
| Förändring av omsättning % | -29,2 % | 9,0 % | -43,4 % |
| Rörelsevinst 1.000 € | 16 058 | 34 701 | 4 644 |
| Rörelsevinst % | 12,3 % | 18,8 % | 2,7 % |
| Avkastning på eget kapital % | 9,7 % | 24,0 % | 9,5 % |
| Avkastning på investerat kapital % | 9,7 % | 20,9 % | 7,0 % |
| Soliditet % | 47,3 % | 44,6 % | 39,4 % |
| Likviditet (Quick Ratio) | 0,8 | 0,9 | 0,8 |
Investeringarna i anläggningstillgångar under verksamhetsåret uppgick till 18,5 (37,2) miljoner euro.
| Investeringar i anläggningstillgångar 1 000 € | 2025 | 2024 | 2023 |
| Vasa Elektriska Ab – Elproduktion | 8 114 | 12 728 | |
| Vasa Elektriska Ab – Elförsäljning | 4 | ||
| Vasa Elektriska Ab – Fjärrvärme | 2 126 | 5 387 | 8 977 |
| Vasa Elektriska Ab – Tjänster | 1 105 | 2 511 | 311 |
| Vasa Elnät Ab | 14 197 | 16 585 | 15 936 |
| Vasa Elektriska Försäljning Ab | 37 | ||
| Koncernelimineringar | -7 085 | -36 | -591 |
| Sammanlagt | 18 493 | 37 175 | 24 637 |
Miljöaspekter
Utgångspunkten för Vasa Elektriskas förhållande till miljön är att vara medveten om miljöeffekterna av sin verksamhet samt genom sina åtgärder i relativ utsträckning minska den skada de orsakar på miljön. Mest påverkas miljön av bolagets energiproduktion.
Hanteringen av miljöåtgärder sker i enlighet med miljösystemet ISO 14001 samt med metoder för kvalitetskontroll enligt kvalitetssystemet ISO 9001. Miljöpolitiken ingår i bolagets verksamhetspolitik som finns publicerad på vår webbsida. Lagstiftningen som berör vår verksamhet och de ändringar som gjorts där följs upp som en del av vårt verksamhetssystem och inom ramen för systemet utvärderar vi regelbundet kravenligheten i vår egen verksamhet.
Bolaget deltog i energibranschens avtal om energieffektivitet för åren 2017–2025 och har förbundit sig till en ny avtalsperiod för åren 2026–2035 med syfte att effektivera sin egen energianvändning i distribution och produktion av energi. Vi har också förbundit oss till att utveckla nya energitjänster och -effektivitetsåtgärder.
Vasa Elektriska har förbundit sig till sin ägare Vasa stads målsättning att uppnå en koldioxidneutral basproduktion senast år 202X.
Vårt mål är att inom detta årtionde uppnå en koldioxidneutral basproduktion av el och fjärrvärme.
För att trygga leveranssäkerheten kan bolaget i toppeffektproduktion av el och fjärrvärme även i framtiden använda fossila bränslen och alternativa sätt att producera energi eller utnyttja spillvärme. För att nå målsättningen kartlägger vi för våra produktionsanläggningar tillämpliga ersättande bränslen och alternativa sätt att producera energi eller utnyttja spillvärme.
En allt större del av elenergin produceras koldioxidfritt med vind-, vatten- och kärnkraft samt med inhemska biobränslen i samproduktionen av el och värme. Elproduktionen år 2025 fördelades enligt följande: kärnkraft 50 %, förnybara energikällor 43 % och fossila energikällor 7 %. Vid beräkningen av förnybar energi har avfallsenergin beräknats i förhållandet 50 % förnybar och 50 % fossil energi. Andelen koldioxidneutral produktion i elproduktionen år 2025 var 93 %. Fördelningen av källor i fjärrvärmeproduktionen år 2025 var avfallsenergi 58,8 %, icke-förbränningsbaserad produktion 28,6 %, biobränslen 10,7 % och fossila energikällor 1,9 %.
Finansiering
Alla nya elanslutningsavgifter har varit endast överföringsbara från och med 1.3.2020 och bokförs således i Vasa Elnät Ab:s omsättning. Vasa Elektriska Ab:s fjärrvärmeanslutningsavgifter är fortfarande både överförbara och återbetalbara.
Nettoförändringen i överförbara och återbetalbara anslutningsavgifter som ska redovisas i koncernens balansräkning uppgick under räkenskapsperioden till 0,2 (0,7) miljoner euro inkluderande både nya och återbetalda anslutningsavgifter.
Koncernens räntebärande skulder uppgick till 85,8 (96,3) miljoner euro 31.12.2025 och de finansiella nettoskulderna var 83,7 (88,0) miljoner euro.
Likviditeten bibehölls på en tillfredsställande nivå, de likvida medlen vid bokslutsögonblicket uppgick till 2,1 (8,3) miljoner euro.
Under räkenskapsperioden amorterades skuldebrevslån för 12,2 (9,87) miljoner euro och nya skuldebrevslån lyftes för 4,9 (19,4) miljoner euro.
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal
| Koncernens personal | 2025 | 2024 | 2023 |
| Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) | 147 | 142 | 135 |
| Fast anställda 31.12 | 137 | 129 | 126 |
| Visstidsanställda 31.12 | 22 | 25 | 22 |
| Sammanlagt 31.12 | 159 | 154 | 148 |
| Personalens genomsnittsålder | 42 | 41 | 42 |
| Utbildningsdagar i genomsnitt per person | 2,0 | 1,9 | 1,4 |
| Sjukdagar i genomsnitt per person | 4,0 | 4,8 | 3,8 |
| Löner och arvoden under räkenskapsperioden | 9 542 129 | 8 938 802 | 7 942 749 |
| Moderbolagets personal | 2025 | 2024 | 2023 |
| Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) | 103 | 109 | 104 |
| Fast anställda 31.12 | 93 | 97 | 95 |
| Visstidsanställda 31.12 | 17 | 22 | 19 |
| Sammanlagt 31.12 | 110 | 119 | 114 |
| Personalens genomsnittsålder | 43 | 42 | 42 |
| Utbildningsdagar i genomsnitt per person | 2,1 | 1,9 | 1,4 |
| Sjukdagar i genomsnitt per person | 5,0 | 5,4 | 4,3 |
| Löner och arvoden under räkenskapsperioden | 6 723 339 | 6 896 477 | 6 118 068 |
Koncernstruktur
Vid bokslutsögonblicket består koncernen Vasa Elektriska av moderbolaget Vasa Elektriska Ab och dotterbolagen Vasa Elnät Ab och Vasa Elektriska Försäljning Ab.
Händelser efter räkenskapsperiodens slut
Marknadsplatsen Euronext tecknade i januari 2025 ett avtal med Nasdaq om att överföra Nasdaqs affärsverksamhet Nordic Power Futures till Euronext. Till följd av detta flyttade den nordiska handeln med elfuturer och öppna Nasdaq-positioner till Euronext i mars 2026. I och med ändringen kommer Vasa Elektriska att börja använda en så kallad GCM-mäklare för clearingen av derivathandeln.
Bedömning av den kommande utvecklingen
Marknaden för elderivat förutspår att genomsnittspriset på el i Finlands prisområde på grossistmarknaden kommer att ligga på en förhållandevis låg nivå, 42–43 €/MWh, vilket under de närmaste åren innebär utmaningar för lönsamheten för en del produktionsanläggningar. De kraftiga variationerna i grossistpriserna på el förväntas fortsätta även i framtiden.
Kraftverket Olkiluoto 2 kör med reducerad effekt, 735 MW, fram till årsunderhållet 2027 för att minska risken för generatorfel. En ny bättre generatorrotor väntas levereras före årsunderhållet och därefter kan kraftverket igen köras på full effekt, 890 megawatt (MW).
Mängden vindkraft kommer att öka både i Finland och i andra nordiska länder alltefter som projekt som är på gång färdigställs. Följden är ännu större prisvariationer på marknaden samt utmaningar för lönsamheten för en del vindkraftsproducenter. Vindkraftsprojekt som baserar sig på långsiktiga elköpsavtal, s.k. PPA-avtal, har startat och kommer att starta i Finland, men vindkraftsbyggande som genomförs på annat sätt kommer förmodligen att stanna av nästan helt i Finland, ifall inte nya stora projekt som ökar förbrukningen dyker upp.
Väderoberoende elproduktionskapacitet har under de senaste åren körts ner i Finland. En lång period av kallt och vindstilla väder i kombination med fel i elproduktionen eller stamnätet kan i framtiden orsaka kritiska effektsituationer och ökar risken för elbrist i dessa situationer.
Finlands regering överväger metoder och stödmodeller som främjar byggandet av ny fossilfri produktionskapacitet i Finland. Om beslut om en stödmekanism av detta slag fattas och produktionen börjar ta fart innebär detta en risk för ytterligare försämring av produktionskapacitetens lönsamhet för den nuvarande samproduktionen av el och värme (CHP) och en snabb sorti från marknaden för dessa anläggningar. Om beslut om att implementera en stödmodell dock fattas, bör man i planeringen av modellen beakta användningen av marknadsbaserade incitament för att behålla nuvarande CHP-kapacitet i marknadsutbudet. Från regeringshåll har det även framförts idéer om att stöda byggandet av ett nytt kärnkraftverk. Vi ser subventioner för basproduktionen som skadliga för elmarknadens marknadsbasering.
Prisvariationerna på elmarknaden kommer att fortsätta och Vasa Elektriskas målsättning är fortsättningsvis att öka flexibiliteten genom olika typer av lösningar i energiproduktionen och -lagringen samt tillsammans med kunderna. Investeringar behövs för att utjämna effekterna av prisvariationerna samt för att hantera riskerna i hela portföljen.
Vasa Elektriskas rörelseresultat var positivt år 2025. Enligt nuvarande marknadsprognoser kommer resultatet år 2026 att minska jämfört med nivån år 2025.
Donald Trump har varit president i USA i ett år. Han har med sitt överraskande och impulsiva agerande skapat osäkerhet och störningar i de internationella relationerna och världshandeln. I synfältet finns inget sådant scenario där det här sättet att fungera skulle förändras avsevärt. Trots enstaka små positiva tecken tycks en långvarig och hållbar lösning för situationen i Ukraina inte nås, konflikten ser tyvärr ut att fortsätta.
Oavsett en tidvis turbulens förväntas tillväxten i världsekonomin ligga kvar på nuvarande nivå, dvs. cirka tre procent år 2026, och den finländska ekonomin väntas öka med knappt en procent år 2026. Inflationstrycket har sjunkit och Europeiska centralbanken (ECB) förväntas behålla sin styrränta (ECB:s inlåningsränta) på nuvarande nivå på 2 procent i år.
Ett koncerndirektiv utarbetat av bolagets största ägare samt riktlinjer för god förvaltnings- och ledningspraxis kommer att diskuteras på ordinarie bolagsstämman våren 2026.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet
Forsknings- och utvecklingsverksamheten har fortsatt år 2025 och projekt har genomförts i samarbete med högskolor, företag verksamma inom energisektorn och Vasa energikluster. Vasa Elektriska deltar i EPV Energis utvecklingsprojekt som går ut på att utreda lämpligheten och lönsamheten med lagring av CO2 i finska förhållanden. Lösningen skulle innebära att koldioxid omvandlas i en sluten process, varvid man under perioder för förmånligt elpris binder energi genom att omvandla koldioxid till flytande form. Vid perioder med högt elpris frigör man energi från lagret genom att omvandla den till gasform och producera el när gasen strömmar genom anläggningens turbin.
Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna
Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och hot och inte enbart minskning och eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.
Koncernen har under räkenskapsåret ändrat sin riskklassificering. Förutom de tidigare fyra (strategiska, ekonomiska och operativa risker samt skaderisker) har nu nya kategorier införts, dvs. hållbarhets- och datasäkerhetsrisker samt dataskyddsrisker.
De strategiska riskerna är risker som kan påverka uppnåendet av strategiska mål eller till och med bolagets existens. Strategiska risker kan uppstå till följd av felaktiga eller misslyckade affärsverksamhetsbeslut, verksamhetsmodeller, ledning, övervakning eller långsamt reagerande på yttre och/eller inre förändringar. Strategiska risker är alltid förknippade med en positiv möjlighet samt hot om ett misslyckande med negativa följder.
De ekonomiska riskerna är kopplade till koncernens ekonomiprocess; soliditet, kapitalets tillräcklighet samt finansprocessernas funktion. Risktypen omfattar även compliance- och skatterisker i anslutning till bokföringen och rapporteringen. De ekonomiska riskerna kan bero på ändringar i kapitalets tillgänglighet och struktur samt i lönsamhet.
De operativa riskerna uppstår till följd av händelser som orsakas av bristfälliga eller icke-fungerande interna processer, system eller människor. De operativa riskerna är till koncernens verksamhet kopplade direkta och indirekta skador eller för anseendet skadliga följder som kan uppstå på grund av fel eller brister i de interna processerna.
Skaderiskerna är rena risker, dvs. de är förknippade enbart med en möjlighet till förlust, utan möjligheter till nytta. Skaderiskerna omfattar olika typer av säkerhets-, olycks- och katastrofrisker. Skaderiskerna minskas genom ett så täckande försäkringsskydd som möjligt.
Hållbarhetsriskerna är eventuella olägenheter för och hot mot koncernens verksamhet som kan ge upphov till regelbrott eller åsidosättande av förväntningar relaterade till miljö (E), socialt ansvar (S) eller god förvaltning (G), dvs. ESG-faktorer.
Datasäkerhetsriskerna hotar koncernens sekretess, integritet och tillgänglighet av information.
Dataskyddsriskerna är kopplade till en olaglig behandling av personuppgifter (GDPR).
Ekonomiskt resultat
Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, prisutvecklingen i derivathandeln, väderförhållanden, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En volatil energipolitisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energi. Koncernens ekonomiska resultat samt verksamhetens lönsamhet påverkas till exempel av ett mycket lågt eller mycket högt marknadspris på el och större prisvariationer på grund av den ökade produktionen av förnybar energi.
Riskpolitik och skyddsprinciper inom affärsverksamheter för elproduktion och elförsäljning
Affärsverksamheten för elproduktion utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och affärsverksamheten för elförsäljning i samband med försäljning. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat, varvid båda affärsverksamheterna utsätts för system- och områdesprisskillnadsrisker samt för områdesprisrisker och volymrisker. Elproduktionens och -försäljningens riskposition och derivatriskposition som uppstår till följd av skyddsverksamheten uppföljs systematiskt i enlighet med principerna i den av styrelserna godkända riskhandboken. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Inom affärsverksamheten för elproduktion skyddas även prisrisken relaterad till ursprungsgarantier. Riskerna som uppstår till följd av osäkerheten kring priser på utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.
Försäkringspolitik
Som en del av den totala riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att med person-, egendoms- och ansvarsförsäkringar täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra och som det finns försäkringar för på marknaden.
På grund av den exceptionella höjningen av grossistpriset på el och de kraftigt ökade prisvariationerna år 2022 gjorde försäkringsbolagen i Finland en ny bedömning av risker som kan drabba energibolagen, vilket resulterade i delvis nya försäkringslösningar för koncernen. År 2025 har läget på försäkringsmarknaden fortsättningsvis varit krävande och försäkringarnas priser har gått upp samtidigt som självriskerna har höjts.
Hantering av finansierings- och likviditetsrisk
Koncernstyrelsen godkände finansieringspolitiken 21.10.2024. Finansieringspolitiken fastställer principerna för extern finansiering samt investeringar och räntesäkringar. Målsättningen för koncernens finansieringsstrategi är en finansiell ställning som gör det möjligt att oavsett marknadsläge finansiera samt refinansiera bolagets investeringar och rörelsekapitalbehov så kostnadseffektivt som möjligt. Syftet är att genomföra refinansieringen i god tid med beaktande av det rådande finansieringsmarknadsläget.
Koncernens finansiering är starkt koncentrerad till moderbolaget och dotterbolagens kortsiktiga finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott.
Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisker är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.
Ränterisk
Ränterisken hanteras i enlighet med finansieringspolitikens principer. Låntagning har i mån av möjlighet spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta och för att minimera risker kan derivatavtal användas. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet, verksamma i Finland. Koncernen tillämpar säkringsredovisning.
Kreditrisk
Affärsverksamheterna ansvarar för kreditrisk relaterad till försäljningsfordringar. Riskerna med kreditförluster relaterade till försäljningsfordringar hanteras även med en kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.
Data och informationssystem
Koncernens affärsverksamhet bygger på hantering av data och informationsflöden. Tryggande av datasystemens och informationens kvalitet (bevarande, enhetlighet och riktighet) och säkerställande av verksamhetens kontinuitet är med tanke på affärsverksamheten av stor betydelse. Modeller för hantering av risker definieras i koncernens av styrelsen godkända dataskydds- och datasäkerhetspolicy.
Hantering av kapitalrisk
Syftet med koncernens strategi är att säkerställa ett ekonomiskt spelrum i situationer då produktionsportföljen utökas med viktiga investeringar.
Affärsverksamheternas tillväxt ska vara lönsam och produktstrukturen ska stärka kundupplevelsen och främja hållbara val. Genom att förverkliga dessa mål kan vi stärka Vasa Elektriska-koncernens konkurrensförmåga och bygga upp en konkurrenskraftig affärsverksamhetsportfölj.
Säkerställande av investeringarnas produktivitet och optimering av produktionsstrukturen är centrala strategiska mål. Syftet är att genom investeringarna målmedvetet söka vinst och därigenom stärka koncernens ekonomiska resultat och kassaflöde. Den strategiska prioriteten är att säker-ställa de nuvarande affärsverksamheternas värdeskapande förmåga. En förbättring av kassaflödet och säkerställande av det ekonomiska resultatet förutsätter en effektiv verksamhet
Utdelningspolitiken har garanterat aktieägarna en skälig avkastning på placerat kapital. Utdelningen till aktieägarna år 2025 uppgick till 15,01 miljoner euro, vilket var 13,7 % av moderbolagets utdelningsbara tillgångar per 31.12.2024.
Styrelsens förslag till disposition av vinst
Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 112,584 (109,382) miljoner euro, varav 16,099 (25,829) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.
Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:
| – moderbolagets utdelningsbara vinstmedel | 112.584.231,30 euro |
| – som dividend utdelas ett belopp om 444,50 euro/aktie, dvs. totalt | 14.001.750,00 euro |
| – i det egna kapitalet kvarlämnas | 98.582.481,30 euro |
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Bolagets aktier
Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.
Pågående rättsprocesser
Högsta domstolen meddelade 24.6.2025 sitt beslut gällande konsumentombudsmannens ansökan om besvärstillstånd till Högsta domstolen gällande marknadsdomstolens beslut om prissättningen av Vasa Elektriskas Basel. Högsta domstolen beviljade inte konsumentombudsmannen besvärstillstånd och marknadsdomstolens beslut att avslå konsumentombudsmannens yrkanden står fast till alla delar.
Med en gemensam skrivelse tillsammans med över 60 distributionsnätföretag anförde Vasa Elnät i december besvär hos högsta förvaltningsdomstolen över Energimyndighetens ändringar av tillsynsmetoder åren 2024–2031.
Bolagets organisation, ledning och revisorer
Till medlemmar i förvaltningsrådet valdes vid bolagsstämman i april 2025 Mauri Ollila (ordförande), Reinhold Klockars (vice ordförande), Marit Nilsson-Väre (vice ordförande), Marianne Buss, Tanja Davidov, Erkki Lehtimäki, Esa Makkonen, Pekka Pörsti, Lars Rosenblad, Jarmo Salo, Tauno Tuomisto, Antti Uusitalo och Seija Vainio. I förvaltningsrådets möten deltog därtill tre förtroendepersoner i egenskap av representanter för personalen.
Till medlemmar i revisionsutskottet har förvaltningsrådet inom sig valt Reinhold Klockars, Marit Nilsson-Väre och Mauri Ollila, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka hur uppsatta mål har uppnåtts inom Vasa Elektriska Ab och hur bolagets grundläggande verksamhet har skötts.
I Vasa Elektriska Ab:s styrelse ingick Lars-Erik Wägar (ordförande), Marianne Munkki (vice ordförande), Marko Nylund, Kim Berg, Jukka Mäkynen och Eva Liljeblom. Styrelsen sammanträdde 11 gånger under räkenskapsåret.
I Vasa Elektriska Försäljning Ab:s styrelse ingick Stefan Damlin (ordförande), Topias Katajamäki och Arja Rosing.
I Vasa Elnät Ab:s styrelse ingick Esa Ala-Honkola (ordförande), Heimo Hokkanen, Kaarlo Lepistö, Sanna Rantala, Katja Sirviö och Markus Tuomala.
Som revisor fungerade revisionssamfundet KPMG Oy Ab, och som huvudansvarig revisor CGR, OFGR Päivi Rintala.