Framtidens internet fullt av möjligheter

Hur ser den digitala världen ut om tjugo år? Med digitalisering av Asien och Afrika krävs åtminstone ett kulturellt mer inkluderande internet.

Att svara på frågor om den digitala framtiden är att ge sig ut på hal is.

– Jag brukar säga att om man gissar längre fram än tre månader har man nästan alltid fel, säger Andreas Ekström, expert på den digitala revolutionen och en av Sveriges mest populära talare just nu.

Ekström tar bredbandsutvecklingen som exempel. Under debatten om illegal fildelning, föreslog någon att man skulle skapa en central tjänst för musik. Då skulle man slippa att ladda ner filer.

– Folk tyckte idén bara var halvbra, för det hade ju inte fungerat när man sitter på bussen eller är ute och går, säger Ekström.

Sen tog det ett par år, och så kom det mobila bredbandet och tjänster som Spotify.

– Vi hade inte fantasi nog för att förstå att bredband skulle bli så snabba. Det som vi idag anser är ett olösligt problem, kan alltså vara löst om två år.

Asien och Afrika ännu utanför

När det gäller den digitala utvecklingen poängterar Ekström att vi i Norden blivit lite fartblinda.

– Vi ligger så långt före resten av världen. Tre och en halv miljarder människor framför allt i Asien och Afrika har ännu aldrig varit online.

När dessa får tillgång till internet kan saker gå i två riktningar.

– Antingen blir Asien och Afrika kulturellt mer västerländska, eller så förändras internet och får fler influenser därifrån. Vi kommer att behöva olika tjänster som hjälper oss att bygga ett inkluderande internet.

Andreas Ekström tror de reklambaserade tjänsterna är här för att stanna. – Väldigt få vill betala för en mejltjänst som Gmail för att slippa annonser. Istället betalar vi med data om oss själva, säger han.

Andreas Ekstrom

Fem jättar styr världen

Ekström har fått internationell uppmärksamhet efter att han skrev boken Google-koden. Han menar att betydande samhällsförändringar sker på grund av företaget.
Och det handlar inte bara om Google. Hela den digitala världen styrs av ett fåtal stora aktörer: Google, Facebook, Amazon, Microsoft och Apple.

– De här företagen formar hela vår internetupplevelse. De är otroligt stora. Man hade önskat ett internet som uppfattar fler varianter och fler synsätt.

I förlängningen har bolagen både enorm kunskap om och inflytande över våra vardagsliv. Gratistjänsterna samlar hela tiden in så mycket data som möjligt om konsumenterna och deras livsstil.

– Det är ju ingen ondskefull plan det handlar om, utan vi konsumenter har gjort våra egna val. Googles andel av marknaden är 89 procent. Om vi hade gillat olika hade vi inte haft den här situationen.

Okunskap om tjänsterna

Enligt Ekström är många konsumenter okunniga om hur tjänsterna fungerar. Han tar som exempel det att flödet på Facebook inte är kronologiskt.

– Folk tror att det de ser är det senaste någon av deras vänner lagt upp. Men så är det ju inte. Det är en algoritm som styr vad du ser. Den utgår från vad Facebook vet om dig och från vad som är populärt.

Ett annat exempel är sökresultaten på Google.

– Jag får ju inte upp sökresultat på finska, för Google vet att jag inte kan finska. Men till och med så grundläggande saker känner folk inte till.

Ekström vill ändå poängtera att tjänsterna har både fördelar och nackdelar.

– Facebook vet otroligt mycket om oss både på individnivå och globalt. Men samtidigt ger man oss möjlighet att kommunicera på ett helt nytt sätt.

– I stället för att oroa oss för den digitala revolutionen, borde vi fråga oss hur vi kan tjäna pengar på den, vilka nya parter kan vi samarbeta med, och vad vi kan lära oss av de problem vi har nu.

Andreas Ekström

  • Journalist vid Sydsvenska Dagbladet.
  • Författare och föreläsare inriktad på de sociala, ekonomiska och politiska följderna av den digitala revolutionen.
  • Fick ett internationellt genombrott med boken ”Google-koden” 2010.

Text: Sofie Furu
Bild: Rikard Westman

Dela