Situationen i Mellanöstern visar inga tecken på att lugna ned sig – så påverkar den elpriset

I mars publicerade vi senast en artikel om situationen i Mellanöstern. Då konstaterade vi att det ur elprisets perspektiv skulle vara avgörande hur läget ser ut efter sommaren. Nu när vi närmar oss slutet av augusti verkar situationen på många sätt vara lika låst som för nästan ett halvår sedan.

Hur påverkar situationen i Mellanöstern marknadens förväntningar?

Osäkerhet är alltid negativt för marknaden, oavsett vilken råvara eller handelsvara det gäller. Den främsta orsaken är att tillgången på varan måste vara förutsägbar för att den ska kunna prissättas med så små riskpremier som möjligt.

Ju större osäkerhet, desto högre riskpremier.

När vi nu i augusti ser på elderivatpriserna för slutet av året och början av nästa år är priserna för årets sista kvartal omkring 70 procent högre än vid samma tidpunkt i fjol. För första kvartalet nästa år är priserna nästan 40 procent högre.

Prisförväntningarna på energimarknaden påverkas framför allt av tillgången på energi, priserna på bränslen och utsläppsrätter, prognoser om efterfrågan, hur överföringsförbindelser och större produktionsanläggningar är i bruk, samt av marknadens framtidstro.

Ser man på elpriset i Finland och Norden, påverkar utvecklingen i Mellanöstern framför allt energitillgången (naturgas som används i Europa), bränslepriserna och marknadens försvagade framtidstro.

Hur ser tillgången på naturgas ut i Europa?

Fyllnadsgraden i Europas gaslager ligger på historiskt låga nivåer. Vid skrivande stund uppgår lagernivån till cirka 60 procent, medan den normalt skulle närma sig 80 procent i slutet av sommaren.

Trots situationen kring Hormuzsundet har lagren kunnat fyllas på, men i långsammare takt än normalt.

De stigande priserna har bromsat lagringen. Därtill bidrog en kall avslutning på vintern i Europa till att lagren tömdes mer än vanligt. Leveranserna av naturgas från Ryssland till Europa har dessutom minskat under flera år, och även där närmar sig avtalade övergångsperioder sitt slut.

Även höga temperaturer påverkar användningen av naturgas. Europa har fått konkurrera med Asien om tillgången på flytande naturgas, eftersom efterfrågan i Asien har ökat till följd av ett större kylbehov.

Under sommaren har naturgasanvändningen också ökat i flera europeiska länder med upp till en tredjedel jämfört med föregående år. Samtidigt har exempelvis kärnkraftverk i Frankrike tillfälligt tagits ur drift på grund av värmen.

Hur ser vattenläget ut i Norden?

Nordens så kallade hydrologiska balans, som beskriver vattenmagasinens fyllnadsgrad, ligger under normala nivåer. Redan i vårens marknadsöversikt konstaterade vi att energiinnehållet i vattenmagasinen i Norge och Sverige var cirka 20 terawattimmar (TWh) lägre än normalt.

När denna artikel skrivs har sommarens nederbörd förbättrat situationen något, men nivån ligger fortfarande omkring 10 TWh under det normala.

Hur kall vinter väntar?

Det vet ingen med säkerhet. Enligt Meteorologiska institutet är långsiktiga väderprognoser svåra att göra. Dessutom är vädervariationerna stora på höga breddgrader, inklusive i Finland, vilket gör prognoserna ännu mer osäkra.

Vintertemperaturen är en viktig faktor eftersom den påverkar elbehovet direkt.

Därför baseras priset på elderivat på prognoser om efterfrågan under en så kallad normalvinter. De exceptionellt kalla perioderna i januari och februari förra vintern beaktas däremot inte som en del av derivatens prissättning.

Elderivat visar inte det faktiska marknadspriset på el under en viss period. De återspeglar i stället marknadens förväntningar på den framtida prisnivån.

Även om derivaten inte direkt påverkar det slutliga spotpriset på el, påverkar de sådana elavtal som prissätts just nu. Det syns bland annat i tidsbundna elavtal, där priserna har stigit, samt i tillsvidareavtal vars prisnivå uppdateras exempelvis kvartalsvis.

Våra råd till konsumentkunder

Vad bör man då göra som konsument när nyhetsflödet är fyllt av varningar om höga elpriser i vinter? Vårt råd är att fundera på vad en eventuell prisuppgång skulle innebära för den egna ekonomin, trygghetskänslan samt hur det egna hushållets typiska elförbrukning ser ut. Välj därefter den elprodukt som bäst motsvarar dina behov.

Externa källor:
Power-Deriva Oy, Meteorologiska institutet, GIE ASGI (asgi.gie.eu)