ÖVERSÄTTNING

Klimatförändringar (E)

I vår dubbla väsentlighetsanalys har vi identifierat följande väsentliga påverkan, risker och möjligheter kopplade till klimatförändring (ESRS E1‑standarden):

Risk	Väderrelaterad osäkerhet medför en risk för elens tillgänglighet, använda volymer och prissättning.
Risk	Extrema väderhändelser till följd av klimatförändringen kan påverka produktionen och distributionen av energi.
Negativ påverkan	Koncernens och värdekedjans verksamhet ger upphov till utsläpp av växthusgaser.
Möjlighet och positiv påverkan	Ökningen av utbudet av förnybar energi ökar behovet av energilagringslösningar och optimering av energianvändningen. Dessa investeringar erbjuder en möjlighet att öka försäljning och lönsamhet samt bidrar till minskade utsläpp.
Möjlighet och positiv påverkan	Elektrifieringen av samhället och övergången till koldioxidsnål energi skapar nya affärs‑ och investeringsmöjligheter och möjliggör samtidigt utsläppsminskningar.
Möjlighet och risk	Hållbara investeringar i ny teknologi innebär en ekonomisk möjlighet men också en risk för misslyckade investeringar.
Risk	Biobränslen och förbränning är förknippade med risker kopplade till osäkerheter vad gäller reglering.
Möjlighet och positiv påverkan	Förbättrad energieffektivitet har positiv miljömässig och ekonomisk påverkan.

I den dubbla väsentlighetsanalysen bedöms två perspektiv parallellt: vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga ur företagets affärsperspektiv och vilka betydande konsekvenser företagets verksamhet har för människor och miljö.

Omställningsplan för att begränsa klimatförändringen

(E1-1) 

Den första versionen av Vasa Elektriskas omställningsplan för begränsning av klimatförändringen färdigställdes år 2025. Omställningsplanen omfattar årliga mål för utsläppsminskningar samt centrala åtgärder för att uppnå målen, särskilt inom el‑ och fjärrvärmeproduktionen i anläggningar med lång livslängd.

Mål och fastställande av dem

Vid fastställandet av målen i omställningsplanen utgick man från en analys av vilka åtgärder som ger upphov till de största utsläppen samt var det finns störst möjlighet att påverka utsläppen, inom den egna verksamheten och särskilt inom el‑ och fjärrvärmeproduktionen genom delägarskap eller upphandlingsavtal.

En stor del av Vasa Elektriskas utsläpp ingår i kategorin Scope 3, och deras betydelse för utsläppsminskningsmålen bedömdes därför som central. Samtidigt ansågs identifieringen av utsläppsminskningsåtgärder inom den egna verksamheten vara viktig, eftersom företaget har störst direkt möjlighet till påverkan inom dessa områden.

Efter den inledande analysen fastställdes målen till koldioxidneutral basproduktion år 2030 samt nettonollutsläpp år 2050.

Målsättningar

Koldioxidneutral basproduktion år 2030

• Målet omfattar i huvudsak fyra anläggningar för el‑ och värmeproduktion som till 100 procent ägs av EPV Energi:
  • Kraftvärmeverken (CHP) i Vasa, Seinäjoki och Torneå
  • Westenergys avfallsförbränningsanläggning.
• Målet baserar sig på samarbete mellan interna och externa intressenter.
• En betydande minskning av koldioxidutsläppen från basproduktionen inom el‑ och värmeproduktionen bidrar till att väsentligt minska Vasa Elektriskas utsläpp i värdekedjan, särskilt inom Scope 3‑utsläppskategorin.

Nettonollutsläpp år 2050

• Nettonollmålet innebär att de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av verksamheten netto uppgår till noll.
• Detta innebär att mängden utsläpp som släpps ut i atmosfären är i balans med de utsläpp som avlägsnas.
• Målet omfattar, utöver koldioxid, växthusgasutsläpp inom Scope 1, 2 och 3.
• Som primärt medel prioriteras minskning av de egna utsläppen. Som sekundärt medel kompenseras de utsläpp som är svårast att ersätta.
• För att uppnå målet krävs bredare optimering, investeringar samt förändringar i verksamheten.

Koldioxidneutralitetsfärdplaner för el‑ och fjärrvärmeproduktion

Identifiering av risker samt scenario‑ och resiliensanalys

(E1-2, E1-3) 

Som en del av omställningsplanen för begränsning av klimatförändringen genomfördes en klimatriskanalys år 2025, där risker bedömdes ur perspektiven geografiskt läge, infrastruktur, värdekedja samt olika scenarier.

Vasa Elektriskas klimatscenarioanalys baseras i första hand på publikationer från FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) och Meteorologiska institutet, och omfattar modelleringar som representerar ytterpunkterna av två klimatscenarier.

• Scenario 1: Lyckad omställning
  • Åtgärder och mål i linje med Parisavtalet uppnås
  • Den globala uppvärmningen avstannar och temperaturutvecklingen vänder
  • Kräver kraftfulla klimatåtgärder och omfattande internationellt samarbete.
• Scenario 2: Misslyckad omställning
  • Internationella klimatåtgärder förblir begränsade
  • Målen i Parisavtalet uppnås inte, klimatet blir varmare och påverkar livsmiljön i betydande grad.

Risktyper

I klimatanalysen analyseras klimatrisker över olika tidshorisonter och i olika delar av värdekedjan.
Risktyperna delas i analysen in i omställningsrisker och fysiska risker enligt följande:

Omställningsrisker

• Energirelaterad reglering
• Höjda elpriser
• Höjda fjärrvärmepriser
• Höjda kostnader för råvaror och produktion
• Höjda interna kostnader
• Ökade kostnader hos leverantörer till följd av omställningen till grön energi
• Förändringar i produktions‑ och leveranskostnader för grön energi
• Intäktsbortfall 

Fysiska risker

• Skador på tillgångar i samband med klimatrelaterade händelser
• Minskad omsättning till följd av klimatrelaterade händelser
• Leveransstörningar
• Produktionsstörningar. 

Begränsning av klimatförändringen och klimatanpassning: principer och åtgärder 

(E1-4, E1-5) 

Ett strategiskt styrande mål för Vasa Elektriskas verksamhet är att göra basproduktionen koldioxidneutral innan slutet av 2020‑talet och att fasa ut fossila bränslen senast år 2030. Detta innebär att den el‑ och värmeproduktion med lång årlig drifttid inte längre baseras på fossila bränslen som huvudbränsle. Olja kommer dock även framöver att användas i anläggningarna, bland annat när kraftverk startas.

Centrala principer och åtgärder

Investeringar i utsläppsfri och förnybar energi

Koncernen satsar på vind‑ och solkraft samt på andra lösningar som bidrar till att minska koldioxidutsläppen från energiproduktionen.

Flexibla och innovativa energilösningar

Värmelager, elpannor och sektorkopplingslösningar ökar energisystemets flexibilitet och stöder utnyttjandet av förnybar energi.

Utfasning av fossila bränslen

Användningen av stenkol inom fjärrvärmeproduktionen fasas ut och kommer att upphöra senast år 2029. Ersättande lösningar är bland annat biokol och spillvärme.

Klimatanpassning och distributionssäkerhet

Klimatförändringens fysiska risker hanteras genom investeringar i leverans- och distributionssäkerhet inom produktion och överföring.

Mål

(E1-6) 

Vasa Elektriskas mål och resultat kopplade till klimatförändringar presenteras i tabellen nedan. 

Klimatförändringar

	Måttenhet	Målår	Målvärde	2025
Koldioxidneutral basproduktion	Koldioxidutsläpp från basproduktion, tCO2e	2030	19 747	169 136
Nettonoll	Målet uppnått, ja/nej	2050	Ja	Nej
Åtagande till SBT‑mål	Åtagande, ja/nej	2026	Ja	Nej

Energiförbrukning och energimix

(E1-7) 

Vasa Elektriska använder olika bränslen för el‑ och värmeproduktion. De använda energikällorna presenteras i tabellen nedan.

Energiförbrukning, MWh

	2025
Förnybara källor totalt	6 731
Kärnkraft totalt	15 205
Fossila källor totalt	35 359
– kol och kolprodukter	0
– råolja och oljeprodukter	6 779
– naturgas	0
– andra fossila bränslen	0
– Inköpt eller upphandlad el, värme, ånga eller kylning från fossila energikällor	28 580
Total förbrukning	57 295

Bränslefördelning i el- och fjärrvärmeproduktionen

El

Värme

 

Utsläpp av växthusgaser

(E1-8)

Beräkning enligt GHG‑protokollet

Vasa Elektriska beräknar sina växthusgasutsläpp i enlighet med GHG‑protokollet med avgränsning baserad på finansiell kontroll. Utsläppen rapporteras som koldioxidekvivalenter (CO₂e).

Beaktade växthusgaser

I beräkningen beaktas CO₂, CH₄ och N₂O samt fluorerade gaser, vilka påverkar klimatet på olika sätt.

Omfattning: Scope 1–3

Beräkningen omfattar direkta utsläpp från den egna verksamheten (Scope 1), utsläpp från inköpt energi (Scope 2) samt en betydande del av utsläppen i värdekedjan (Scope 3).

Utveckling

Utsläppsberäkningen baseras på mät‑ och kostnadsbaserade data, och omfattningen av Scope 3 kommer att utökas under de kommande åren.

Växthusgasutsläpp

tCO₂‑ekv. eller enligt uppgift	2025
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoutsläpp av växthusgaser, Scope 1	2 115
Andel av Scope 1‑växthusgasutsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) (%)	75,7 %
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoutsläpp av växthusgaser, Scope 2	19 364
Marknadsbaserade bruttoutsläpp av växthusgaser, Scope 2	19 286
Väsentliga Scope 3–växthusgasutsläpp
Totala indirekta bruttoutsläpp av växthusgaser, Scope 3	195 851
1 Inköpta varor och tjänster	12 030
2 Kapitalvaror	5 877
3 Bränsle‑ och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i Scope 1 eller Scope 2)	169 136
4 Uppströms transporter och distribution	1 320
5 Avfall som uppstår i verksamheten	6 177
6 Affärsresor	18
7 Anställdas arbetsresor	62
11 Användning av sålda produkter	1 231
Totala växthusgasutsläpp
Totala växthusgasutsläpp, platsbaserade	217 330
Totala växthusgasutsläpp, marknadsbaserade	217 252
Direkta biogena Scope 1‑utsläpp	188

Utsläppskrediter, intern koldioxidprissättning och förväntade finansiella effekter 

(E1-9, E1-10, E1-11) 

• Vasa Elektriska avlägsnar eller kompenserar inte växthusgasutsläpp och har inte använt utsläppskrediter i den egna verksamheten eller i värdekedjan under år 2025.

• Bolaget arbetar med att ta fram ett nettonollmål i linje med Science Based Targets‑initiativet, varefter återstående utsläpp ska kompenseras med permanenta, godkända metoder för koldioxidavlägsnande.

• Klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats, och deras finansiella effekter kommer att bedömas och rapporteras mer ingående under de kommande åren.

Biologisk mångfald och ekosystem

(E4)

Vasa Elektriska har identifierat biologisk mångfald som ett av koncernens centrala hållbarhetsteman. Energi­produktion och ‑distribution ger upphov till både direkta och indirekta konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem längs hela värdekedjan, särskilt genom:

• användning av mark‑ och vattenområden
• infrastrukturbyggande samt
• utsläpp av växthusgaser.

Samtidigt är vår verksamhet på lång sikt beroende av fungerande ekosystem och naturens ekosystemtjänster. Vi utvecklar systematiskt vår kompetens och våra arbetssätt för att identifiera, bedöma och hantera påverkan på biologisk mångfald.

I vår dubbla väsentlighetsanalys har vi identifierat följande väsentliga påverkan, risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald och ekosystem (ESRS E4‑standarden):

Negativ påverkan och risk

Olika former av energiproduktion samt byggande och underhåll av eldistributions‑ och fjärrvärmenät påverkar den biologiska mångfalden och är samtidigt beroende av naturens ekosystemtjänster.

Omställningsplan för biologisk mångfald och ekosystem

(E4-1) 

Vasa Elektriska har inte publicerat någon omställningsplan avseende biologisk mångfald och ekosystem i enlighet med ESRS E4‑standarden.

Avsikten är att utarbeta en omställningsplan för Vasa Elektriska och publicera den i samband med hållbarhetsrapporten för år 2026.

Planen kommer att utformas i linje med Kunming–Montreal‑ramverket för global biologisk mångfald och kommer att omfatta våra centrala mål för biologisk mångfald, de viktigaste åtgärderna för att uppnå målen, finansieringen av planen samt ansvar och uppföljning.

Biologisk mångfald och ekosystem: principer och åtgärder

(E4-2, E4-3) 

Vasa Elektriska utvecklar styrningen av biologisk mångfald systematiskt som en del av sitt hållbarhetsarbete. Vi identifierar och hanterar vår påverkan på naturen i första hand genom att undvika och begränsa negativ påverkan och i andra hand genom att återställa och regenerera ekosystem.

De mest centrala principerna och åtgärderna

Identifiering av påverkan och beroenden

Vi använder TNFD:s LEAP‑metod för att identifiera och bedöma påverkan på naturen samt beroenden av naturen. Vi analyserar vår verksamhet längs hela värdekedjan och utifrån de viktigaste drivkrafterna bakom förlust av biologisk mångfald.

Lokalisering och planering

Vi eftersträvar att placera energiinfrastruktur i bebyggda miljöer och att undvika områden med höga naturvärden eller skyddsstatus.

Energiproduktion

Övergång till förnybara energikällor och en betydande minskning av användningen av fossila bränslen.

Tillstånd och bedömningar

Miljökonsekvensbedömningar, samarbete med myndigheter samt tillståndsprocesser utgör en integrerad del av alla betydande projekt.

Mål

(E4-4) 

Vasa Elektriskas mål är att identifiera påverkan på biologisk mångfald och att i högre grad beakta biologisk mångfald samt integrera den i det dagliga arbetet parallellt med klimatarbetet genom att fastställa mål, indikatorer och åtgärder för att skydda biologisk mångfald.

Vårt mål är att ta fram den första versionen av en omställningsplan för biologisk mångfald senast våren 2027.

Vasa Elektriskas mål och resultat kopplade till biologisk mångfald och ekosystem presenteras i tabellen nedan. 

Biologisk mångfald och ekosystem

	Måttenhet	Målår	Målvärde	2025
Omställningsplan	Publicerad / Färdig / Pågående	2027	Färdig	Pågående
Främjande av energieffektivitet i enlighet med energieffektivitetsavtal	Framsteg i linje med målen, ja/nej	Årligen	Ja	Ja, *)

Indikatorer

(E4-5) 

Klimatförändringen är en av de mest betydande faktorerna som försvagar den biologiska mångfalden globalt, och minskning av utsläpp är ett centralt sätt att begränsa dess påverkan på naturen. Vasa Elektriskas klimatmål och åtgärder för utsläppsminskning redovisas i enlighet med ESRS E1‑standarden och behandlas därför inte separat inom målen för biologisk mångfald.

Biologisk mångfald och ekosystem

	Måttenhet	2025
Verksamhetsställen belägna i eller i närheten av känsliga områden	Antal, st.	*)
Fågelbollar och ‑markörer installerade på luftledningar	Antal under året, st.	*)
Nät belägna inom naturskyddsområden och Natura 2000‑områden	Ledningslängd, km	*)
Omställningsplan	Publicerad, färdig / pågående	Pågående
Främjande av energieffektivitet i enlighet med energieffektivitetsavtal	Framsteg i linje med målen, ja/nej	Ja