4 svar på varför det gör gott att gå

1. Mindre smärtor

Att gå är en mångsidig motionsform som passar nästan alla – även dem som lider av ryggvärk och ledförslitning.

”Rörelse är medicin! Hälsoeffekterna är störst på ryggen och de stora lederna på benen, men även nackbesvären minskar om man håller axlarna avslappnade och låter armarna svänga friskt när man går”, säger Marjo Rinne, som är fysioterapeut och doktor i hälsovetenskap.

Hon har varit ordförande för Finlands Ryggförbund i tio år och suttit i föreningens expertgrupp. Hon har själv sett att många fått lindring för sin ryggvärk genom att gå.

”De första 500 meterna kan kännas obehagliga, men efter en och en halv kilometer börjar det vanligtvis kännas bättre. Regelbundna gångturer minskar också risken för kronisk smärta.”

I motsats till vad många tror är 10 000 steg ingen magisk gräns som man ska uppnå för att promenader ska ge hälsoeffekter.

”Enligt en undersökning som nyligen publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet ger redan 4000 steg per dag hälsofördelar för vuxna, och för varje 1000 steg mer om dagen minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer”, säger Rinne.

2. Bättre uthållighet

Regelbundna promenader stärker lungorna, hjärtat och blodkärlen, alltså uthålligheten.

”Att gå i 30–45 minuter regelbundet är ett bra mål. För många räcker det till att ge bättre kondition och upprätthålla den.”

Vill man stärka musklerna i baken och på baksidan av låret rekommenderar Rinne att man utmanar sig själv genom att gå i kuperad terräng eller trappor.

”Att gå med raska steg är aerob träning som ökar syreupptaget i kroppen, bränner fett och stärker hjärtat.”

Pulsmätaren kan man lämna hemma, tycker Rinne. Hur hög pulsen är beror bland annat på om man haft en ansträngande dag och hur man sovit natten innan.

”Promenadtakten är bra om pulsen stiger och man blir lite andfådd. Man kan också ha lite svett på pannan, men man behöver inte flämta när man pratar.”

3. Bättre minne

Om tanken inte flyger rekommenderar Rinne att vi tar oss ut på en promenad.

”När vi går ökar syreupptaget i blodet och hjärncellerna aktiveras, vilket kan stimulera hjärnfunktionen.”

Rinne berättar att hjärnforskarna idag kan se hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och i synnerhet hippocampus. Det är ett område som spelar en stor roll när vi skapar nya minnen, lär oss nya saker och orienterar oss rumsligt.

Ålder, stress, depression och demens kan leda till att hippocampus krymper, men raska promenader kan till och med få den att växa.

”När vi går så blir våra hjärnhalvor tvungna att kommunicera med varandra. Dessutom stimulerar den rytmiska gångrörelsen ett nervnätverk i hjärnan som är kopplat till kreativitet och återhämtning. Därför får man ofta nya idéer när man går.”

4. Bättre sömn

Effekterna av regelbundna promenader märks ofta först i form av att man känner sig mer energisk i vardagen, men de påverkar även sömnen. Att gå i lugn takt ger en jämnare andningsrytm, sänker pulsen och höjer humöret.

”En kvällspromenad är en väldigt bra sömnmedicin. I synnerhet en tur i skogen eller naturen kan sänka nivåerna på stresshormoner avsevärt.”

Mindre stress i sin tur är ett effektivt sätt att sänka blodtrycket.

”Att gå ökar också hjärtats pumpkraft. Då blir hjärtat inte så belastat, vilket också för sin del kan bidra till ett lägre blodtryck. Promenader påverkar vår kropp på så många olika sätt!”

Rinne själv har under det senaste året haft sin dotterdotter i barnvagn som sällskap på promenader. Rinne har också en god vän i grannskapet som hon brukar gå pratpromenader med.

”Socialt umgänge höjer också humöret. Man behöver inte promenera bara för motionens skull.”

På bilden Upe Nykänen, som berättar om sin vandringshobby.