Styrelsens verksamhetsberättelse

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 – 31.12.2020

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden

Ur energiförsäljningens synvinkel var ingången av året utmanande. Industristrejken och den milda vintern resulterade i en låg energiförbrukning som kombinerat med en regnig och blåsig vädertyp pressade ner marknadspriset på el, vilket i februari visade sig som ett negativt pris.

Elenergins prisnedgång påverkade också priset på futurer, vilket ledde till att elhandelns prissäkringar innebar en betydande nettokostnad under året.

I mars kunde man konstatera effekterna av coronapandemin i alla delar av koncernen. Hela personalen visade både uthållighet och engagemang vid övergången till distansarbete i den mån arbetsuppgifterna tillät, men också god anpassningsförmåga till nya arbetssätt. För att samordna myndigheternas rekommendationer och koncernens verksamhet bildades en Pandemigrupp.

I syfte att underlätta kundernas coronatyngda vardag sänkte Vasa Elektriska elpriset under perioden maj-september. Prissänkningen, tio procent, innebar ca en miljon euro i minskade intäkter. Också faktureringen gjordes flexiblare.

I början av året inledde koncernens matrisgrupper sin verksamhet. Tanken är att grupperna ska stimulera koncernens interna samarbete och stärka synergier. Ett nytt arbetssätt i form av en operativ ledningscentral ökade i sin tur verksamhetens transparens och rationaliserade beslutsprocesserna.

Med målsättningen att erbjuda branschens bästa och mest glädjande kundupplevelse började feedback samlas in via de dagliga kundkontakterna. Tack vare responsen kan vi nu reagera ännu snabbare på kundernas behov, men också identifiera områden i verksamheten som bör utvecklas.

I maj såldes dotterbolaget Oy Ravera Ab till Elvera Oy.

”Elvera är en av branschens största aktörer i Finland, vilket ger Ravera bättre förutsättningar att klara sig i elentreprenadbranschens allt hårdare konkurrens. Tack vare affären får Vasaregionen en starkare nätentreprenör, vilket är viktigt också ur distributionssäkerhetssynvinkel”

konstaterade verkställande direktören Stefan Damlin då i bolagets pressmeddelande.

I slutet av juni övergick fjärrvärmebolaget Smedsby Värmeservice i Vasa Elektriskas ägo. I och med affären sjönk priset på fjärrvärme i Smedsby i Korsholm med ca 6,5 procent. Vid årsskiftet (31.12.2020) fusionerades bolaget med Vasa Elektriska Ab.

För att utveckla verksamheten genomfördes flera pilotprojekt inom elnätet, fjärrvärmen och elförsäljningen. Genom samarbete med kunderna och andra intressegrupper främjades projekt för bland annat förbrukningsflexibilitet, utnyttjande av spillvärme och olika lösningar för elnätsmodellering.

Under räkenskapsperioden tog vi fram flera nya produkter och tjänster för fjärrvärme- och elförsäljningskunderna.

Inom systemutvecklingen framskred arbetet med pågående projekt enligt planerad tidtabell.  Den största arbetsinsatsen på organisationsnivå krävde ibruktagningen av ett kunddatasystem.

Med målsättningen att fortsätta öka kännedomen om företaget startades marknadsföringskampanjen Kärlek är elektricitet.

Insatser för att utveckla förmansarbete genomfördes under hela året. Bland annat ordnades en serie utbildningsmöten där man diskuterade de utmaningar perioden av distansarbete innebär för ledningen. En personalenkät som gjordes i slutet av året visade att satsningen på förmansutbildning varit lyckad.

I september invigdes värmeenergilagret i Vasklot. Nyttan av lagret konkretiserades direkt i ett minskat behov av stenkol samt flexibilitet i värmesystemet. Värmelagret är oberoende av produktionssätt och utgör en långsiktig lösning och ett praktexempel på en hållbar utveckling.

Nätet av laddningsstationer för elbilar byggdes ut bland annat i samarbete med KPO och Virta.

På hösten orsakade stormarna Aila, Topi och Liisa inom kort tid omfattande strömavbrott. Under den tid som Aila drog fram var som värst ca 14 000 av Vasa Elnäts kunder utan el. Stormvindarna längs kusten visade än en gång vikten av att investera i distributionsssäkerhet.

I slutet av året lanserades en mobilapp, vars betaversion gjorde det möjligt för kunderna att följa elförbrukningen i sin smarttelefon. Utvecklingen av applikationen fortsätter i samarbete med användarna och nya egenskaper läggs till efterhand.

Året slutade med en nyhet som berättade om ett gott kundarbete: Vasa Elektriska placerade sig på första plats i EPSI Ratings undersökning Eldetaljhandeln 2020 (Sähkön vähittäismyynti 2020) både vad gäller konsumentkunder och företagskunder. Därmed steg Vasa Elektriska till etta i den nordiska branschjämförelsen, förbi de bästa också i Norge, Sverige och Danmark.

Ekonomisk utveckling

Koncernens omsättning minskade med 26,2 % (+7,1 %) på grund av den minskade omsättningen i elhandeln. Koncernens omsättning år 2020 uppgick till 112,9 (153,0) miljoner euro.

Koncernen gjorde ett blygsamt resultat, rörelsevinsten var 17,0 (36,9) miljoner euro, dvs. en minskning med 53,9 %. Nedgången berodde huvudsakligen på den förlustbringande derivathandeln, – 22,0 miljoner euro (+ 2,4 miljoner euro året innan), det varma vädret och en lägre försäljningsvolym i moderbolagets affärsverksamhet till följd av ett minskat antal kunder samt på skador som de exceptionella höststormarna orsakade i elnätet.

Elhandelns omsättning sjönk med 37,1 miljoner euro, medan fjärrvärmens omsättning sjönk med 3,2 miljoner euro. Den minskade omsättningen kompenserades av lägre kostnader för energianskaffningen; minskningen i elhandeln var 17,4 miljoner euro och i fjärrvärmen 2,8 miljoner euro. Koncernens resultat belastades också av kostnader förorsakade av höststormarna, 3,4 miljoner euro. Koncernens vinst för räkenskapsåret 2020 uppgick till 15,1 (30,5) miljoner euro.

Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning sjönk till 79,6 (119,8) miljoner euro. Rörelsevinsten var 7,7 (24,3) miljoner euro, en minskning på 68,5 procent jämfört med föregående år.

Av koncernens affärsverksamheter uppgick elhandelns omsättning till 45,2 (82,3) miljoner euro, fjärrvärmens omsättning till 34,7 (37,9) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s omsättning till 33,4 (33,1) miljoner euro.

Elhandelns rörelsevinst minskade från fjolårets 17,1 miljoner euro till 0,6 miljoner euro. Fjärrvärmens rörelsevinst var något mindre än året innan, dvs.  8,8 (9,4) miljoner euro. Vasa Elnät Ab:s rörelsevinst sjönk från 6,3 miljoner euro till 5,4 miljoner euro.

Moderbolagets elförsäljning under verksamhetsåret uppgick till 1 732 (1 896) gigawattimmar (GWh), fjärrvärmeförsäljningen till 623 (698) GWh och Vasa Elnät Ab:s försäljning till 957 (1 006) GWh.

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning

Koncernens nyckeltal 2020 2019 2018
Omsättning 1.000 € 112 854 152 998 142 822
Förändring av omsättning % -26,2 % 7,1 % 10,2 %
Rörelsevinst % 15,1 % 24,1 % 11,2 %
Avkastning på eget kapital % 7,1 % 14,8 % 7,1 %
Avkastning på investerat kapital % 6,3 % 14,7 % 7,0 %
Soliditet % 51,3 % 53,6 % 53,1 %
Likviditet (Quick Ratio) 1,2 0,9 0,9

 

Moderbolagets nyckeltal 2020 2019 2018
Omsättning 1.000 € 79 614 119 808 111 818
Förändring av omsättning % -33,5 % 7,1 % 15,0 %
Rörelsevinst % 9,6 % 20,3 % 9,7 %
Avkastning på eget kapital % 7,6 % 17,2 % 8,2 %
Avkastning på investerat kapital % 5,6 % 14,9 % 6,9 %
Soliditet % 40,6 % 43,1 % 43,0 %
Likviditet (Quick Ratio) 1,0 0,9 0,9

Under verksamhetsåret uppgick koncernens bruttoinvesteringar till 19,0 (37,0) miljoner euro.

Bruttoinvesteringar 1 000 € 2020 2019 2018
Vasa Elektriska Ab – Elhandel 539 19 338 517
Vasa Elektriska Ab – Fjärrvärme 4 772 3 762 892
Vasa Elektriska Ab – Tjänster 1 810 890 549
Vasa Elnät Ab 13 042 13 531 14 591
Oy Ravera Ab 107 72 183
Smedsby Värmeservice Ab 26
Koncernelimineringar -1 326 -641 -783
Sammanlagt 18 970 36 952 15 949

Finansiering

Överförbara och återbetalbara anslutningsavgifter som ska redovisas i koncernens balansräkning uppgick till 2,2 (1,0) miljoner euro, varav 1,7 miljoner euro tillföll koncernen i samband med köpet av Smedsby Värmeservice Ab. De räntebärande skulderna var 93,4 (66,2) miljoner euro 31.12.2020.

Likviditeten bibehölls på en tillfredsställande nivå, de likvida medlen vid bokslutsögonblicket uppgick till 1,4 (1,8) miljoner euro.

Under räkenskapsperioden amorterades skuldebrevslån för 11,8 miljoner euro och nya skuldebrevslån lyftes för 12,3 miljoner euro.

Personal

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning

Koncernens personal   2020 2019 2018
Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) 127 150 147
Fast anställda 31.12 107 133 128
Visstidsanställda 31.12 16 13 15
Sammanlagt 31.12 123 146 143
Personalens genomsnittsålder 42 43 43
Utbildningsdagar i genomsnitt per person 1,25 1,45 0,7
Sjukdagar i genomsnitt per person 3,0 6,9 6,9
Löner och arvoden under räkenskapsperioden 7 641 928 7 708 204 7 573 426

 

Moderbolagets personal   2020 2019 2018
Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) 87 85 83
Fast anställda 31.12 76 73 68
Visstidsanställda 31.12 15  11 10
Sammanlagt 31.12 91 84 78
Personalens genomsnittsålder 43 45 45
Utbildningsdagar i genomsnitt per person 1,4 1,3 0,5
Sjukdagar i genomsnitt per person 3,6 3,7 4,6
Löner och arvoden under räkenskapsperioden 5 312 625 4 549 392 4 366 351

Koncernstruktur

Vid bokslutsögonblicket består koncernen Vasa Elektriska av moderbolaget Vasa Elektriska Ab och dotterbolaget Vasa Elnät Ab. Under räkenskapsperioden såldes dotterbolaget Oy Ravera Ab och dotterbolaget Smedsby Värmeservice Ab fusionerades med moderbolaget.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

Målsättningen inom fjärrvärmeverksamheten är att omstrukturera produktionen och bland annat helt slopa användningen av stenkol redan under perioden 2023–2025. Stenkolens andel av värmeproduktionen år 2020 var 1 procent. Syftet är att ersätta andelen stenkol med alternativa lösningar och flera projekt är på gång. Ansökningar om investeringsstöd har inlämnats till arbets- och näringsministeriet (ANM) år 2020.

Två ansökningar har resulterat i ett 25 %:s investeringsstöd före utgången av året. Det ena projektet handlar om tillvaratagande av värme från avloppsvatten vid ett avloppsreningsverk och det andra om tillvaratagande av värme från spillvärme från ett lokalt industriföretag. Stödbesluten för projekten är i kraft 1.11.2020 -31.12.2023.

Planeringen av projektprogrammet för ett totalt slopande av stenkol fortsätter och kommande beslut om stöd av ANM förväntas under första hälften av år 2021.

Bedömning av kommande utveckling

Vasa Elektriska har fortsatt utredningen av den framtida verksamheten vid Vaskiluodon Voima. Meningen är att under första hälften av år 2021 ta fram lösningar för en fortsatt eller ersättande verksamhet vid anläggningen. Anläggningens lönsamhet är osäker och om man inte hittar ett ekonomiskt lönsamt alternativ till verksamheten, kommer värdet på aktierna som berättigar till ägande i anläggningen att skrivas ner då ANM:s stödbeslut har erhållits och besluten gjorts under årets första hälft.

Under den första hälften av år 2021 påbörjas beredningen av införandet av ett verksamhetsstyrningssystem. Ibruktagandet beräknas ske i början av år 2022.

Vasa Elektriskas projekt gällande elhandelns centraliserade system för informationsutbyte, Datahub, fortsätter. Meningen är att systemet ska tas i bruk i februari 2022.

Idrifttagningen av kärnkraftverket Olkiluoto 3 försenades ytterligare. Som det ser ut nu kan en regelbunden elproduktionen i anläggningen starta i februari 2022.

Vasa Elektriska tillhandahöll EPV Energi en delägarlåneförbindelse på sammanlagt 14.988.517 euro. EPV Energi har på basis av bolagets ägande av aktier av serie A1 och A3 gett en motsvarande förbindelse till Industrins Kraft och Pohjolan Voima. Med de nya delägarlåneförbindelserna har Teollisuuden Voima och dess ägare beredskap att upprätthålla en tillräcklig likviditetsbuffert och soliditetsgrad för att slutföra OL3 EPR-projektet.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

Forskningsverksamheten har breddats kraftigt under år 2020 och projekt har genomförts i samarbete med universitet och företag verksamma inom energisektorn.

I projektet Carbon Neutral Vaasa 202X, där Vasa Elektriska samarbetar med TietoEvry, Wärtsilä och Vasa stad, framskred man till proof of concept (PoC)-fasen. TietoEvry fick silver i PoC-kategorin Resilient Infrastructure i IDC-tävlingen 2020 Smart Cities and Communities Europe and Central Asia Awards. Priset tilldelades för en plattform som ska möjliggöra dekarbonisering med hjälp av data. På hösten utvidgades och vidareutvecklades projektet samtidigt som man också involverade nya partners, särskilt från universiteten. En större grupp sökte i slutet av året finansiering från Business Finland för ett kommande projekt, Accelerating Decarbonisation of Cities.

Optimeringen av helheten och flexibiliteten i energisystemet förbättrades bland annat genom pilotprojekt för efterfrågeflexibilitet. För att förbättra flexibiliteten på produktionssidan inleddes diskussioner om ett samarbetsprojekt kring konceptet Power to X to Power.

Under året deltog koncernen i flera forskningsprojekt tillsammans med Vasa universitet och för projekten söktes även projektfinansiering tillsammans. Den röda tråden i projekten var att öka intelligensen och digitaliseringen speciellt i system som används på förbrukningssidan. Syftet är att i framtiden nå en högre grad av optimering av energisystemet. Vasa Elektriska stöder också FAIR-projektet genom att delta i dess styrgruppsarbete. Projektet utreder möjligheterna för elflyg mellan Österbotten och Västerbotten.

Många forsknings- och utvecklingsprojekt kunde påbörjas efter att stöd hade beviljats. Forsknings- och utvecklingsarbetet fortsätter år 2021 och målsättningen är densamma: optimering av totalenergisystemet och flexibilitet i hela kedjan från produktion till förbrukning.

Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna

Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker och inte enbart eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner. År 2020 inledde koncernens matrisgrupper för riskhantering sin verksamhet och riskhanteringssystemet förankrades.

Ekonomiskt resultat

Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En volatil energipolitisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energikoncernens resultat. Det ekonomiska resultatet påverkas till exempel av det låga marknadspriset på el och större prisvariationer på grund av den ökade produktionen av förnybar energi.

Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln

Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition och derivatrisker som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt enligt principerna i den av styrelsen godkända riskhandboken. Också vid skyddsaffärer utsätts elhandeln för systemrisker och risker till följd av områdesprisskillnader samt områdesprisrisker och volymrisker. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.

Försäkringspolitik

Som en del av den totala riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att med egendoms- och ansvarsförsäkringar täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.

Hantering av finansierings- och likviditetsrisk

Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagets kortsiktiga finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk en internbank som svarar för säkerställandet och centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisker är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.

Ränterisk

För hanteringen av ränterisken har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan användas som hjälp för att hantera ränterisk. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet, verksamma i Finland.

Kreditrisk

Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras även med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.

Information och informationssystem

Koncernens affärsverksamhet bygger i allt högre grad på hantering av information och informationsflöden. Tryggande av informationssystemens och informationens kvalitet (hållbarhet, enhetlighet och riktighet) och säkerställande av verksamhetens kontinuitet är med tanke på affärsverksamheten kritiska. Modeller för hantering av risker definieras i koncernens av styrelsen godkända sekretess- ja informationssäkerhetspolicy.

Hantering av kapitalrisk

Koncernen uppdaterade sin strategi år 2019 och fastställde sina långsiktiga ekonomiska mål. Syftet med den uppdaterade strategin är att förbättra kundupplevelsen, säkerställa en stark nationell tillväxt och främja hållbara val.  Med de åtgärder målsättningarna förutsätter kan vi stärka koncernens konkurrensförmåga och bygga upp en konkurrenskraftig affärsverksamhetsportfölj före utgången av 2025.

Koncernen har inlett en förändring som går ut på att satsa mer på utvecklingen av affärsverksamheterna för elhandel-, fjärrvärme- och nättjänster. Under strategiperioden är det också meningen att skapa en stark grund för framtagningen av nya produktlösningar.

Säkerställande av investeringarnas produktivitet och optimering av produktionsstrukturen är centrala strategiska mål. Syftet är att de stora investeringar som gjorts under de senaste åren och planeras för de kommande åren ska ge god avkastning och därigenom stärka koncernens ekonomiska resultat. Den primära strategiska prioriteten är att säkerställa de nuvarande affärsverksamheternas värdeskapande förmåga. En förbättring av kassaflödet och säkerställande av det ekonomiska resultatet förutsätter en effektiv verksamhet i förändringssituationen. Utdelningspolitiken har garanterat aktieägarna en skälig avkastning på placerat kapital.

Styrelsens förslag till disposition av vinst

Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 93,595 (94,556) miljoner euro, varav 10,543 (22,192) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.

Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:

moderbolagets utdelningsbara vinstmedel 93 594 913,37 euro
som dividend utdelas ett belopp om 381,00 euro/aktie eller totalt 12 001 500,00 euro
i det egna kapitalet kvarlämnas 81 593 413,37 euro

 

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.

Bolagets aktier

Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.

Bolagets organisation, ledning och revisorer

Till medlemmar i förvaltningsrådet valdes vid bolagsmöte i maj 2020 Mauri Ollila (ordförande), Dick Jungerstam (vice ordförande), Anne Södervik (vice ordförande), Maija Alasalmi, Marja Aurala, Åke Blundin, Marianne Buss, Erik Cederholm, Tomi Kaunismäki, Ari-Pekka Laitalainen, Benita Nordgren, Pekka Pörsti och Rune Rönn. I förvaltningsrådets möten deltog därtill fyra förtroendepersoner i egenskap av representanter för personalen.

Till medlemmar i granskningsutskottet har förvaltningsrådet inom sig valt Dick Jungerstam, Anne Södervik och Mauri Ollila, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka hur uppsatta mål har uppnåtts inom Vasa Elektriska Ab samt hur bolagets grundläggande verksamhet har skötts.

Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse fungerade Joakim Strand (ordförande), Miapetra Kumpula-Natri (vice ordförande), Ivanka Capova, Hannu Laaksonen, Marianne Munkki och Marko Nylund. Styrelsen sammanträdde 12 gånger under räkenskapsåret.

Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Martti Haapamäki (ordförande), Laura Ala-Kokko, (t.o.m. 30.6.2020), Heimo Hokkanen, Ossi Suortti och Arja Rosing.

Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde (t.o.m. 13.5.2020) Stefan Damlin (ordförande), Olli Arola, Marko Kohtamäki och Hans-Alexander Öst.

Till Smedsby Värmeservice Ab:s styrelse hörde (fr.o.m. 1.7.2020) Markus Tuomala, suppleant Arja Rosing.

Som revisor fungerade revisionssamfundet KPMG Oy Ab, och som huvudansvarig revisor CGR Hannu Paunikallio.

TILLBAKA

Dela