Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2019

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden

Året startade med stormen Aapeli, som kapade elen för 14 000 hushåll inom Vasa Elnäts område när den härjade som värst. De extra kostnader som stormen orsakade för koncernen uppgick till cirka 2,3 miljoner euro. Aapelis negativa effekter kunde således skönjas både i leveranssäkerheten och i resultatet.

Koncernens strategiarbete slutfördes och därmed konkretiserades även den nya visionen, prioriteringarna i verksamheten samt koncernens nya värderingar. Som första punkt på strategilistan valdes satsningen på kundupplevelsen.

Inom elhandeln inleddes ett pilotprojekt för förbrukningsflexibilitet som en del i samarbetet inom branschen. Under ett ettårigt pilotavsnitt utreds elanvändarnas möjligheter att påverka bland annat utjämningen av förbrukningstoppar med hjälp av system för smarta hem. På fjärrvärmesidan startade vi ett pilotprojekt för förbrukningsflexibilitet tillsammans med Vasa stad.

I början av året köpte Vasa Elektriska affärsverksamheten för fjärrvärmenätet i före detta Lillkyro kommun. Införlivandet av det separata nätet gav Vasa Elektriska 26 nya fjärrvärmekunder och en omsättning om 0,4 miljoner euro.

Den fjärde april 2019 undertecknade Vasa Elektriska, EPV Energi och Vaskiluodon Voima ett avtal om åtgärder för att stöda omstruktureringen av Vaskiluodon Voima Oy:s affärsverksamhet. Avtalet gav bland annat Vasa Elektriska rätten att lösa in och ta ibruk det värmeenergilager som byggs i Vasklot inklusive existerande förgasare samt tillhörande anordningar för behandling av skogsflis, när kolkraftverket läggs ner.

I början av hösten publicerades nyheten om ibruktagningen av ett värmeenergilager i Vasklot sommaren 2020. Energilagret möjliggör ett mer flexibelt bruk av förnybara energikällor, balansering av förbrukningstoppar inom fjärrvärmen, minskning av olja som topplastbränsle och effektreserv samt en minskning av stenkol i fjärrvärmeproduktionen.

I november togs en ny rökgasskrubber ibruk i Westenergys anläggning, vilket ska förbättra både energieffektiviteten och mängden producerad energi utan att öka avfallsförbränningen. Med tanke på större produktionskapacitet förbättrades fjärrvärmenätets överföringskapacitet under året med en cirka två miljoner euros investering. Det synligaste arbetet gjordes i form av en helt ny distributionslinje längs med Mellanvägen. Av den totala fjärrvärmeproduktionen kommer andelen energi producerad på Westenergy av samhällsavfall som inte duger till återvinning att öka tack vare större kapacitet från cirka 42 procent till 50 procent.

Marknadsföringsinsatserna för att öka kännedomen om varumärket Vasa Elektriska fortsatte.

Under 2019 fortsatte investeringarna i förnybar energi när Vasa Elektriska beslutade att placera 18,6 miljoner euro i den vindpark som byggs i Paskoonharju, Östermark. Beslutet stöder målsättningen att öka andelen förnybar energi i produktionsportfolion.

Utvecklingen av kundinformationssystemet EnerimCIS nådde en viktig milstolpe då projektets planerings- och definitionsfas i november godkändes.

I syfte att förbättra koncernens beredskap för störnings- och undantagssituationer gjordes under räkenskapsåret en kontinuitetsplan för Vasa Elektriska.

Ekonomisk utveckling

Koncernens omsättning ökade med 7,1 % (10,2 %) tack vare den ökade omsättningen i elhandeln. Koncernens omsättning år 2019 uppgick till 153,0 (142,9) miljoner euro.

Koncernen gjorde ett rekordresultat, rörelsevinsten var 36,9 (16,1) miljoner euro, dvs. en ökning på 129,6 %. De viktigaste orsakerna till koncernens förbättrade resultat var intressebolaget EPV Energis andel i koncernens resultat som uppgick till 6,4 miljoner euro (-1,5 miljoner euro året innan) samt förändringen i anskaffningskostnader -6,8 miljoner euro. Koncernens resultat belastades av kostnader förorsakade av stormen Aapeli, 2,3 miljoner euro. Koncernens vinst för räkenskapsåret 2019 uppgick till 30,5 (14,0) miljoner euro.

Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning ökade till 119,8 (111,8) miljoner euro. Rörelsevinsten var 24,3 (10,9) miljoner, dvs. en ökning på 123,2 procent jämfört med föregående år. Bolagets ledning har gjort en bedömning av eventuell förväntad avkastning för ägande i Vapo och beslutat att sänka värdet på aktierna i Suomen Energiavarat Oy med 3,2 miljoner euro.

Av koncernens affärsverksamheter utgjorde elhandelns omsättning 82,3 (76,8) miljoner euro, fjärrvärmens omsättning 37,9 (35,3) miljoner euro, Vasa Elnät Ab:s omsättning 33,1 (31,5) miljoner euro och Oy RAVERA Ab:s omsättning 9,0 (11,0) miljoner euro.

Elhandelns rörelsevinst ökade från 3,2 miljoner euro föregående år till 17,1 miljoner euro. Fjärrvärmens rörelsevinst  var något mindre än året innan, dvs. 9,4 (9,8) miljoner euro. Vasa Elnät Ab:s rörelsevinst sjönk från  6,9 miljoner euro året innan till 6,3 miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s rörelsevinst stannade på 0,0 (0,1) miljoner euro.

Moderbolagets elförsäljning under verksamhetsåret uppgick till 1 896 (1 911) gigawattimmar (GWh), fjärrvärmeförsäljningen till 698 (679) GWh och Vasa Elnät Ab:s försäljning till 1 006 (1 012) GWh.

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning

Koncernens nyckeltal 2019 2018 2017
Omsättning 1.000 € 152 998 142 822 129 630
Förändring av omsättning % 7,1 % 10,2 % -8,2 %
Rörelsevinst % 24,1 % 11,2 % 20,0 %
*) Avkastning på eget kapital % 14,8 % 7,1 % 11,3 %
*) Avkastning på investerat kapital % 14,7 % 7,0 % 10,7 %
*) Soliditet % 53,6 % 53,1 % 53,7 %
Likviditet  (Quick Ratio) 0,9 0,9 0,8

*) Anslutningsavgiftsskulden i beräkningen har inte beaktats som en naturlig post i det egna kapitalet.

Moderbolagets nyckeltal 2019 2018 2017
Omsättning 1.000 € 119 808 111 818 97 269
Förändring av omsättning % 7,1 % 15,0 % -8,5 %
Rörelsevinst % 20,3 % 9,7 % 13,5 %
*) Avkastning på eget kapital % 17,2 % 8,2 % 8,8 %
*) Avkastning på investerat kapital % 14,9 % 6,9 % 7,5 %
*) Soliditet % 43,1 % 43,0 % 42,7 %
Likviditet (Quick Ratio) 0,9 0,9 0,8

*) Anslutningsavgiftsskulden i beräkningen har inte beaktats som en naturlig post i det egna kapitalet.

Under verksamhetsåret uppgick koncernens bruttoinvesteringar till  37,0 (15,9) miljoner euro.

Bruttoinvesteringar 1 000 € 2019 2018 2017
Vasa Elektriska Ab – Elhandel 19 338 517
Vasa Elektriska Ab – Fjärrvärme 3 762 892 1 458
Vasa Elektriska Ab – Tjänster 890 549 484
Vasa Elnät Ab 13 531 14 591 14 643
Oy Ravera Ab 72 183 134
Koncernelimineringar -641 -783 422
Sammanlagt 36 952 15 949 17 142

Finansiering

Anslutningsavgifterna i koncernen uppgick till 1,0 (0,9) miljoner euro. De räntebärande skulderna var 66,2 (71,1) miljoner euro 31.12.2019.

Likviditeten bibehölls på en tillfredsställande nivå, de likvida medlen vid bokslutsögonblicket uppgick till 1,8 (1,7) miljoner euro.

Under räkenskapsperioden amorterades lån för 14,7 miljoner euro och nya lån lyftes för 9,3 miljoner euro.

Personal

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal

Koncernens personal   2019 2018 2017
Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) 150 147 158
Fast anställda 31.12. 133 128 132
Visstidsanställda 31.12. 13  15 14
Sammanlagt 31.12. 146  143 146
Personalens genomsnittsålder 43 43 43
Utbildningsdagar i genomsnitt per person 1,45 0,7 2,1
Sjukdagar i genomsnitt per person 6,9 6,9 9,7
Löner och arvoden under räkenskapsperioden 7 708 204 7 573 426 7 861 693

 

Moderbolagets personal  2019 2018 2017
Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) 85 83 81
Fast anställda 31.12. 73 68 68
Visstidsanställda 31.12. 11  10 10
Sammanlagt 31.12. 84  78 78
Personalens genomsnittsålder 45 45 45
Utbildningsdagar i genomsnitt per person 1,3 0,5 2,4
Sjukdagar i genomsnitt per person 3,7 4,6 5,6
Löner och arvoden under räkenskapsperioden 4 549 392 4 366 351 4 194 248

 

Koncernstruktur

Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab samt intressebolagen EPV Energi Ab och Smedsby Värmeservice Ab.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

Det ovanligt milda, blåsiga och regniga vädret i Norden resulterade i januari i en betydande sänkning av spotpriset på elmarknaden och på elderivatens systempriser på kort sikt.

I början av 2020 lanserades en koldioxidneutral tillvalstjänst för fjärrvärmekunderna, Klimatgarantin. Den nya produkten är certifierad av Kiwa och säkerställer att fjärrvärmen är ren.

Under det gångna halvåret har Vasa Elektriska förhandlat med Korsholms kommun om förvärv av Smedsby Värmeservice Ab:s hela aktiestock. I anslutning därtill har diskussioner förts om ett samarbetsavtal gällande Vasa Elektriskas fjärrvärmeverksamhet i Korsholms kommuns område. Förhandlingarna fortsätter tillsvidare.

Målsättningen inom fjärrvärmeverksamheten är att omstrukturera produktionen och bland annat helt slopa användningen av stenkol redan under perioden 2023–2025. Stenkolens andel av värmeproduktionen år 2019 var 8 procent. Vasa Elektriska har i januari på arbets- och näringsministeriets begäran gett sitt eget utlåtande om ett utkast till förordning om investeringsstöd för projekt som ersätter användningen av kol som energikälla. Investeringsstödet skulle enligt regeringsprogrammets skrivning stödja ersättande investeringar som satsas av energibolag för att frivilligt slopa användningen av stenkol senast efter uppvärmningsperioden år 2025.

Arbetet med Vasa Elektriskas mobilapp påbörjades år 2019. Appen är klar att lanseras under första delen av år 2020. Med hjälp av appen är det lättare för kunderna att till exempel sköta sitt kundförhållande, följa energiförbrukningen och skicka felmeddelanden

Bedömning av den kommande utvecklingen

Om den nedgång i marknadspriserna i Norden som skedde i januari är bestående kommer det att innebära en klar försämring av Vasa Elhandels resultatförmåga år 2020.

Kundinformationssystemet EnerimCIS beräknas tas ibruk i november 2020, vilket kräver intensiv testning av funktioner och så småningom av det nya systemet.

Under första halvåret 2020 startar en upphandling av ett verksamhetsstyrningssystem. Ibruktagningen av systemet torde starta under andra halvåret.

Vasa Elektriskas projekt gällande elhandelns centraliserade system för informationsutbyte, Datahub, fortsätter. Meningen är att systemet ska tas i bruk i februari 2022.

Idrifttagningen av kärnkraftverket Olkiluoto 3 försenades. Som det ser ut nu kan produktionen i anläggningen starta i mars 2021.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

Flera projekt har startats inom ramen för samarbetet med energiklustret och Vasa universitet. Stödbeslut förväntas från till exempel Europeiska unionen och Business Finland. Projekten handlar bland annat om en fortsatt utveckling av smarta elnät, främjande av elektrisk trafik, simulering av elmarknaden samt utveckling av batteriteknologi. Vasa Elnäts distributionsnät erbjuds även som underlag för pilotprojekt.

Vasa Elektriska deltar aktivt i Carbon Neutral Vaasa 202X, ett projekt som ska hitta sätt att göra Vasa stad kolneutral på 2020-talet. Åtgärder som kan komma i fråga är till exempel främjande av elektrisk trafik samt tillhandahållande av koldioxidfri energi till kunderna i regionen.

Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna

Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker och inte enbart eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.

Ekonomiskt resultat 

Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En volatil energipolitisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energikoncernens resultat. Det ekonomiska resultatet påverkas till exempel av det låga marknadspriset på el och större prisvariationer på grund av den ökade produktionen av förnybar energi.

Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln

Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition och derivatrisker som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.

Försäkringspolitik

Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att med egendoms- och ansvarsförsäkringar täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.

Hantering av finansierings- och likviditetsrisk

Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik 24.9.2018. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk en internbank som svarar för säkerställandet och centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisker är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.

Ränterisk

För hanteringen av ränterisken har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan användas som hjälp för att hantera ränterisk. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet, verksamma i Finland.

Kreditrisk

Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras även med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.

Information och informationssystem

Koncernens affärsverksamhet bygger i allt högre grad på hantering av information och informationsflöden. Tryggande av informationssystemens och informationens kvalitet (hållbarhet, enhetlighet och riktighet) och säkerställande av verksamhetens kontinuitet är med tanke på affärsverksamheten kritiska. Modeller för hantering av risker definieras i koncernens av styrelsen godkända sekretess- ja informationssäkerhetspolicy.

Styrelsens förslag till disposition av vinst

Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till  94,556 (86,364) miljoner euro, varav 22,192 (12,512) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.

Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:

– moderbolagets utdelningsbara vinstmedel: 94 555 669,44 euro

– som dividend utdelas ett belopp om 317,50 euro/aktie eller totalt: 10 001 250,00 euro

– i det egna kapitalet kvarlämnas: 84 554 419,44 euro

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.

Bolagets aktier

Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.

Bolagets organisation, ledning och revisorer

Till medlemmar i förvaltningsrådet valdes vid bolagsmöte i maj 2019 Mauri Ollila (ordförande), Dick Jungerstam (vice ordförande), Anne Södervik (vice ordförande), Maija Alasalmi, Marja Aurala, Åke Blundin, Marianne Buss, Erik Cederholm, Tomi Kaunismäki, Ari-Pekka Laitalainen, Benita Nordgren, Pekka Pörsti och Rune Rönn. I förvaltningsrådets möten deltog därtill fyra förtroendepersoner i egenskap av representanter för personalen.

Till medlemmar i granskningsutskottet har förvaltningsrådet inom sig valt Dick Jungerstam, Anne Södervik och Mauri Ollila, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka hur uppsatta mål har uppnåtts inom Vasa Elektriska Ab samt hur bolagets grundläggande verksamhet har skötts.

Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse fungerade Joakim Strand (ordförande), Miapetra Kumpula-Natri (vice ordförande), Ivanka Capova (fr.o.m. 12.8.2019), Hannu Laaksonen, Marianne Munkki och Marko Nylund. Styrelsen sammanträdde 12 gånger under räkenskapsåret.

Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Martti Haapamäki (ordförande), Laura Ala-Kokko, Heimo Hokkanen, Ossi Suortti och Arja Rosing.

Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Stefan Damlin (ordförande), Olli Arola, Marko Kohtamäki och Hans-Alexander Öst.

Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Ab och som huvudansvarig revisor CGR Kristian Berg.

TILL INGÅNGSSIDAN

Dela