Elmarknadsanalys: Sommaren 2023

Utsikterna på elmarknaden för senare halvan av år 2023

Efter senaste elmarknadsöversikt (21.2.2023) har marknaden i det stora hela fortsatt gå ner med undantag av temporära perioder med högre priser. Nedgången har dock visat sig vara mer återhållsam än vad den var under årets första månader. Priserna för vinterperioderna Q4/2023 och Q1/2024 har under de senaste tre månaderna hållit sig stabila, vilket betyder att marknaden fortfarande ser större risker för högre prisnoteringar under kommande vinter.

De mest centrala faktorerna vad gäller prisutvecklingen för slutet av året är t.ex. situationen i de nordiska vattenreserverna, fyllnadsgraden i de europeiska gaslagren samt bränsleprisernas utveckling.

Därtill ökar vindkraftens effekter på spotpriser i takt med att ny vindkraft tas ibruk i Finland och annanstans i Europa.

Det är fortfarande besvärligt att förutse prisnivåerna för kommande månader. På timbasis är variationerna kraftiga, men också medelpriserna per dag har under de senaste månaderna varierat mycket och landat på cirka 0,5–12,0 cent/kWh. Trots stora variationer var Finlands momsfria områdespris i april i medeltal 6,1 cent/kWh, vilket är det lägsta priset på så mycket som 22 månader.

Senast i juni 2021 var spotpriset i Finland 5,6 cent/kWh.

Vädret i Norden har varierat kraftigt under vårens gång. Under en och samma vecka har det emellanåt varit regnigt, emellanåt torrt. Samtidigt har temperaturerna hållit sig på en varierande nivå, men lägre än det normala. Trots minusgrader nattetid har det dagtid emellanåt varit hett. Fler ljusa timmar höjer på andelen solenergi, vars kapacitet i Finland under de två senaste åren har ökat framför allt på grund av att konsumenter skaffat solelsystem. En uppskattning som baserar sig på data från Fingrids distributionsnät är att solenergikapaciteten i Finland just nu är cirka 700 MW, vilket överskrider effekten hos en kärnkraftreaktor i Lovisa.

I fjol var kapaciteten nästan hälften mindre.

Faktorer som orsakar osäkerhet på elmarknaden är nederbörden under de kommande månaderna i de nordiska länderna, vattenavrinningar och vattenreservernas fyllnadsgrad när vintern närmar sig. I Mellaneuropa är den kritiska faktorn hur gaslagren fylls med alternativa gaskällor inför vintern samt kärnkraftens utnyttjandegrad. En riktigt varm sommar kan orsaka samma typ av utmaningar som ifjol för speciellt kärnkraftsproduktionen i Frankrike, där torkan försvårade nerkylningen av kärnkraftverken och man var tvungen att köra ner produktionen.