Elmarknadsanalys: Våren 2023

De våldsamma variationerna på elmarknaden har lugnat ner sig tack vare en blid vinter. Samtidigt har också riskerna för elbrist minskat. En regnig och blid väderbild, fortsatt testkörning av Olkiluoto 3 och en kommersiell start av verksamheten i kraftverket samt att energikrisen resulterat i inbesparing av el är de faktorer som i Finland har störst effekt på marknaden just nu.

El- och derivathandeln under kommande vår och sommar

Verksamhetsmiljön på elmarknaden har ändrats under den senaste tiden, och vi har gått mot ett något normalare och stabilare håll. Elderivat är det som används för handel med elpriset för kommande perioder. Variationerna i derivaten har fortfarande varit starka, men efter början av december har man huvudsakligen sett en nedgång i priset.

Derivathandelns prisnivåer syns oftast i kundernas avtal med dröjsmål, förutom om avtalet baserar sig på börspris, vilket betyder att alla svängningar i elbörsens pris på timnivå syns med omedelbar effekt också på kundens faktura.

I Finland påverkas elpriset av förutom väder och vind, också av hur kärnkraftreaktorn Olkiluoto 3 fortsätter sina testkörningar och när reaktorn tas i kommersiellt bruk. När den här översikten skrivs är Industrins Krafts senaste uppskattning att testanvändningen kommer igång igen 13.3.2023. Den andra delen av vad som inverkar på elpriset i Finland består av de inbesparingar på elförbrukning som såväl stora som små förbrukare har fått till på ett aktivt och effektivt sätt. Enligt Fingrid har elförbrukningen i december minskat med 10 % och i januari med 5 % när man jämför med fjolåret och tar i beaktande temperaturskillnader. I Finland har vi sett och kommer också framöver att se strejker inom bland annat pappers-, transport- och industrifacken, och dessa kommer i sin tur att ha en effekt på elförbrukning och således eventuellt också stundvis på prisnivåerna.

Elderivathandeln kan följas bland annat på Nasdaqs öppna sajt.

Spot-marknad

Priserna (Day-Ahead) på spot-marknaden för el har väckt mycket diskussion också i Finland. Områdespriset för Finland realiserades i december 2022 på en nivå på nästan 30 cent/kWh (moms. 10 %), när igen spot-priset för januari var cirka en tredjedel av decemberpriset, och landade på under 10 cent/kWh (moms. 10 %). I januari var Finlands områdespris för första gången sedan april 2022 lägre än systempriset (10 cent/kWh, moms. 10 %). Januaripriset var ändå ur ett historiskt perspektiv på hög nivå, om man inte beaktar de två senaste åren som varit exceptionella på elmarknaden. Under hela 2000-talet har det bara varit 18 månader när Finlands områdespris har varit högre än i januari – av dessa månader inföll 16 under åren 2021 och 2022.

Fortfarande kan man inte konstatera att situationen ur historiskt perspektiv skulle vara normal.

Sedan den förra översikten har vattennivåerna förbättrats i hela Skandinavien. Delvis har det påverkat priserna i norra Norge och Sverige, där de varit lägst inom den nordiska marknaden. De sydliga delarna av länderna, dit också förbrukningen och överföringsförbindelserna till Centraleuropa centreras, har varit de dyraste områdena på den nordiska marknaden. Områdespriset i Finland har under tidpunkter med mycket vind följt norra Sveriges billiga prisnivå, och har samtidigt ofta underskridit systempriset. Under tidpunkter när det inte blåser har Finlands pris igen varit mycket nära elprisnivån i Estland och övriga baltiska länder.

I Finland fick vi igen ett nytt vindkraftrekord 8.2.2023 när den momentana produktionseffekten nådde upp till 4 734 MWh.

Den momentana effektens maximala kapacitet var under tidpunkten ifråga 5 384 MW, vilket betyder att produktionen uppgick till cirka 88 % av den maximala nivån. Spot-priset för timmen ifråga var mycket typisk för en timme med mycket vind, 2,4 cent/kWh (moms. 10 %).

I samband med förra elmarknadsöversikt nämndes vindkraftrekordet från 29.10 på över 3 500 MW, vilket betyder att det nya rekordet gav en tillväxt på över 30 % för toppeffekten och var 1 200 MW högre. Enligt Finska Vindkraftföreningen färdigställs under 2023 i Finland ny vindkrafteffekt på upp till 1 000 MW. Så länge som det inte finns stora mängder av billig och justerbar produktion eller förbrukning i systemet, orsakar den växande vindkraftandelen svängningar på elmarknaden. Å andra sidan förväntas den större vindkraftkapaciteten och färdigställandet av Olkiluoto 3 att inom sin tid sänka Finlands områdespris.

Sjunkande gaspriser

På Day-Ahead-spot-marknaden används marginalprissättning, s.k. merit-order, vilket betyder att den billigaste produktionsenheten för att täcka hela marknadsbehovet definierar prisnivån för timmen ifråga. Vintertid utgörs produktionsenheten stundvis av produktionsmetoder som använder naturgas som bränsle. Gaspriset, vars pris har fallit märkbart, och således har kostnadsnivån för produktionsformen ifråga fallit sedan början av vintern. Den s.k. TTF-prisnivån som används för att framställa priset för den gas som används i Europa har sjunkit till cirka en tredjedel från nivån den var på i början av december (från 150 euro/MWh till cirka 50 euro/MWh).

Som en följd av kriget i Ukraina upphörde de billiga gasleveranserna från Ryssland nästan helt och hållet, och den chock på utbudet det gav upphov till har effektivt kompenserats med globala leveranser av flytande naturgas (LNG) till Europa. Tack vare leveranserna har gaslagren i Europa under slutet av hösten fyllts till nära 100 %, vilket långt överskrider Europeiska kommissionens mål på 80 %. En blid vinter och en allmän strävan efter mindre gasförbrukning har lett till att gaslagren också hållit sig på en rimlig nivå. I Finland har vi varit mindre beroende av gas, och dessutom kom ett LNG-terminalfartyg till Ingå i december. Tack vare fartyget kan vi ta emot flytande naturgas och distribuera den till vårt eget gasnät, men också leverera gas via Baltikum till Centraleuropa.

Windfall-skatt

Riktlinjer av Europeiska kommissionen, men också större elräkningar, har fått också Finlands regering att reagera på situationen med olika typer av elstöd samt med avkastningsbeskattning riktad till energibolag.Banneri

I Finland planeras en s.k. windfall-skatt för elproducenter för att samla större skatteintäkter av dem som har tjänat på energikrisen och de höjda elpriser den medfört.

Skatten skulle basera sig på resultatet för år 2023 och en tilläggsskatt skulle betalas på den andel av avkastning som överskrider en definierad normalnivå för avkastning på det egna kapitalet. Lösningen har kritiserats på grund av att dess effekt på olika aktörer och olika branscher inte är jämbördig. Förslaget är också oroväckande eftersom en dylik, mycket aggressivare beskattning än i grannlandet Sverige skulle ha en negativ effekt på Finlands konkurrenskraft. Enligt energibolagens och näringslivets sakkunniga skulle beskärningen av avkastning minska på investeringsförmågan just då när den skulle behövas för att bygga ett effektivt och utsläppsfritt energisystem i Finland.

Aktuellt

Många företag är skyldiga att installera laddplats för elbilar ännu i år

Läs mer
Fenomen

Ett hem för många generationer

Läs mer
Fenomen

Rymdcenter hjälper företag

Läs mer
Hållbarhet

Återvinning av rotorblad från vindkraftverk går framåt

Läs mer
Aktuellt

Finansbranschen vill skydda naturen: “När naturen mår bra blomstrar även affärerna”

Läs mer
Aktuellt

Potatis- och purjolökssoppan värmer mitt i vintern

Läs mer
Aktuellt

Energieffektivitet i gamla hus: 4 tips för ett energisnålare hus!

Läs mer
Aktuellt

Nyfikenhet för framåt

Läs mer
På fritiden

Backörnarna från Vörå: “Det bästa är att flyga!”

Läs mer
Marknadsöversikt

Elmarknadsöversikt: våren 2024

Läs mer
Aktuellt

Effektivt sparande

Läs mer
Aktuellt

Fjärrvärme ur spillvärme

Läs mer