Om tio år spelar jag i ligan

10-åriga Tomi Rajamäki har en dröm. Om tio år vill han spela i Vasa Sports representationslag.

Tomis mamma Johanna Rajamäki kommer väl ihåg när sonens intresse för ishockey startade.

– Tomi var 6 år då han sade att han inte längre tyckte om dinosaurier utan om ishockey.

Grabben fick ett par skridskor. De var dock för dåliga tyckte Tomi eftersom de inte gick så fort som han hade önskat sig. Nästa år anmälde föräldrarna Tomi till Vasa Sports ishockeyskola.

– Hans skridskoåkning utvecklades snabbt, berömmer mamma.

Utförliga framtidsplaner

Tomi ritade upp sina framtidsplaner i ett rutigt häfte, enligt vilka han tar sig mot sina drömmars mål: ”F2, F1, E2, E1, C2, C1, B2, B1, A2, A1, Mestis, Ligan”.

– Mestis (FM-serien) kan tas bort från listan och så går jag direkt från A1 till ligan, funderar Tomi.

Nu spelar han i laget E2-07. Hans spelskjorta har nummer 44, eller 4 då han vaktar målet. Till NHL vill han inte nödvändigtvis eftersom han inte är säker på om han vill bo och arbeta utomlands.

– Jag tror att jag bor kvar i Finland och åker utomlands bara på semester.

Hobby för hela familjen

Tomi tränar tre gånger i veckan: måndagar, onsdagar och fredagar. Laget har dessutom match så gott som varje lördag.

– En hockeyspelare måste träna mycket och idrotta i största allmänhet, äta mångsidigt och sova bra, räknar Tomi upp samtidigt som han stretchar på golvet och berättar att han nästan kommer ner i spagat.

Godis och andra delikatesser får man äta med måtta, men inte under matchresorna. Johanna berättar att föräldrarna tagit ett gemensamt beslut om detta.

Tomis hobby har gjort att även föräldrarna blivit intresserade av ishockey. De kör Tomi till träningarna, deltar aktivt i olika talkon med de andra föräldrarna och åker till ishallen för att se Sports matcher.

– Vi skulle förmodligen vara ännu aktivare om vi inte hade så många barn, skrattar Johanna. Tomi har två småsystrar, Julia och Henna, samt lillebror Roope.

600 barn på isen

Verksamhetsledaren för Vasa Sports juniorer, Ari-Pekka Pajuluoma, berättar att cirka 600 barn och ungdomar spelar ishockey i Vasa ishall. Sammanlagt arbetar cirka 150 personer som funktionärer, instruktörer, lagledare, kassörer och materialförvaltare. De flesta juniortränarna är föräldrar till barnen.

– Föräldrarnas frivilligarbete är mycket viktigt för oss. Vi har räknat ut att det är värt cirka 1,3 miljoner euro om året.

Föräldrarna finansierar sina barns lagaktiviteter på olika sätt. Till exempel erbjuder man företag bärhjälp i samband med flyttar. På Sports hemmamatcher agerar föräldrarna som speaker, sköter om siffertavlan och säljer korv. Medel insamlas även via försäljning av exempelvis kex eller toalettpapper till grannar och bekanta.

Pengarna används till de turneringar som varje lag åker på två gånger om året. Tomis åldersklass är härnäst på väg till Umeå.

Drömmar kräver arbete

Tomis favoritspelare i Vasa Sports representationslag är målvakten Mika Järvinen. Enligt Mika kan Tomi mycket väl förverkliga sin dröm, om han är beredd att arbeta hårt för den.

– Den som verkligen vill något uppnår det också ofta. Det kan dock hända att man blir tvungen att avstå från andra saker. Till exempel kan det vara att det inte blir lika mycket tid med kompisarna som man skulle vilja, säger Mika.

Det här har dock inte varit något problem för Tomi hittills eftersom hans bästa kompisar spelar i samma lag. Sedan är det inte fel att ha lite tur också.

– Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, säger Mika. Hans karriär tog fart för cirka tio år sedan, när han fick visa sina målvaktstalanger efter att laget KalPas förstemålvakt hade skadat sig.

Roligt på isen

Juniorverksamheten fokuserar enligt Ari-Pekka Pajuluoma på att barnen ska ha roligt på isen. Då orkar de utöva sporten år efter år, och en del kan bli hockeyproffs hos Sport.

– Av 50 spelare tar sig kanske en eller två till ligan.

Om Tomis intresse håller i sig och han fortsätter att bli bättre kan han börja med tävlingsinriktad träning om fyra eller fem år. Det innebär sex träningar i veckan: tre morgnar och tre kvällar.

Tomis pappa Jarno Rajamäki tycket att Sport bedriver en utmärkt juniorverksamhet. Tomi trivs alldeles uppenbart med sin hobby.

– Först trodde jag att ishockey skulle vara en dyr hobby, men det visade sig vara en myt. Utrustningen går att köpa begagnad och årsavgiften täcker tre träningar i veckan plus matcherna i serien, säger Jarno.

Målvakt i sitt drömyrke

Tomi och Mika passar pucken mellan sig på isen. Det blir en oförglömlig dag för Tomi, då han får försöka skjuta pucken i mål förbi Mikas erkänt snabba målvaktshandske.

Vad drömmer en ligaspelare om? Var ser han sig själv om tio år?

– Just nu har jag mitt drömyrke, men spelar jag ännu om tio år? Förhoppningsvis har jag hälsan i behåll och hunnit skaffa familj, hund och ett stenhus, säger Mika med ett leende.

Text: Anne Kytölä
Bild: Mikko Lehtimäki

Dela