Låt det goda cirkulera

Sortering är en del av vardagen, men det krävs nya sätt att hantera de stora miljöutmaningarna. Välkommen, cirkulär ekonomi! Det innebär ett levnadssätt där konsumtion inte bara handlar om att köpa saker, utan också om att dela med sig av dem eller att ersätta dem med tjänster. Det innebär också produkter som inte blir till onödigt skräp, men till nya produkter och material.

Heidi Korva rotar igenom en klädstång på klädoteket Vaatepuu i Kronohagen i Helsingfors. Så många härliga plagg att välja mellan igen. Ett leende sprider sig i hennes ansikte.

”När man kommer ut från ett klädotek med en kasse i handen har man samma känsla som när man hittat något underbart i en klädbutik. Det är spännande”, säger hon.

Korva har varit medlem i olika klädotek eller lånegarderober i ett par år nu, först i Vaaterekki i Berghäll i Helsingfors och nu i Vaatepuu. Kedjan, som grundades 2013, är nu verksam i flera städer och har cirka 3 000 plagg i sitt sortiment. Korva kan mot en medlemsavgift låna ett eller två plagg i 1–2 veckor åt gången.

Det kan vara en radikal tanke för många: att gå i lånta kläder och till och med mitt i veckan? Korva arbetar som företagare i kommunikationsbranschen och är en entusiastisk klädlånare. Ofta kollar hon i sin kalender innan hon besöker klädoteket.

”Om jag ska stå inför publik söker jag ett passande arbetsplagg. Om jag ska jobba hemma kan jag ta en collegetröja och leggings.”

Etik först

För Heidi Korva är etiska kläder en hjärtesak. Hon har startat kampanjen Vaatevallankumous (Klädrevolution) som syftar till att uppmärksamma folk på den globala klädproduktionens problem. Den finska kampanjen är en del av den internationella rörelsen Fashion Revolution, som uppstod år 2014 som reaktion till den första årsdagen efter den förödande olyckan på klädfabriken Rana Plaza i Bangladesh. Olyckan blev en symbol för missförhållandena i klädindustrin.

”Alla våra kläder går genom jättemånga människors händer innan vi tar dem på oss. Jag hoppas att folk ska börja uppskatta det och tänka på att priset på ett plagg inte är det viktigaste.”

“Vi borde kunna säkerställa att de mänskliga rättigheterna iakttas, arbetarna får sin lön och ingen behöver jobba i livsfarliga förhållanden.”

Cirkulär ekonomi i garderoben

Att låna ut kläder är än så länge ingen stor business, men det är ett konkret exempel på en modern tendens inom cirkulär ekonomi som kommer att öka i framtiden. I stället för att äga kläder delar man på dem. Man köper inte kläder utan betalar för en ekiperingstjänst.

Redan innan Korva blev intresserad av klädproduktionens etiska frågor var hon en eftertänksam shoppare. Hon försökte att bara köpa efter behov och struntade i mode. Hon valde helst mångfunktionella kläder och har genom åren byggt upp en tidlös garderob i sin egen stil.

”Alltså för det mesta svart och grått”, skrattar hon.

Korva är speciellt förtjust i inhemska designers kläder och är beredd att betala mer för kvalitet än för snabbmode. I hennes garderob finns flera plagg som har hållit i 6–7 år eller länge.

Egen stil håller

Nu när Korva har börjat låna kläder har också behovet att köpa eget minskat. Nuförtiden köper hon mest hemmakläder, undertröjor och toppar – och idrottskläder som en entusiastisk skidåkare och stiglöpare behöver mycket av.

Hos Vaatepuu kan kunden välja mellan olika typer av medlemskap till varierande pris. ‘

Korvas medlemskap kostar 150 euro i halvåret. För det kan hon låna till exempel en blus och ett par leggings eller ett värdefullare plagg, såsom en klänning eller kappa.

Korva tycker priset är rimligt i synnerhet med tanke på att kläderna är bättre än vad man kanske själv skulle köpa. I sortimentet ingår både inhemska och nordiska designers alster. Sådana klänningar och blusar kan kosta 200–300 euro i affären.

”För mig har det säkert blivit billigare att låna än att köpa. Men jag förstår mycket väl att för den som är van vid att köpa kläder billigt kan 150 euro i halvåret låta som en stor investering.”

Många klädotekkunder har berättat att de klär sig modigare när de inte behöver binda sig vid kläderna. Korva däremot medger att hon ofta väljer det trygga och bekanta.

”Jag skulle hemskt gärna vilja säga att min stil har förändrats efter att jag började låna, men det har den inte. Jag är inte så experimentlysten att jag skulle välja något riktigt tufft och rivigt. Men man får ändå glädje av mer omväxling i sin klädsel.”

Dela