Likvärdighet kräver handlingar

Att behöva dölja ens olikhet tär på människan men också på arbetsförmågan. Det är viktigt att var och en kan känna sig uppskattad på jobbet och i andra sociala miljöer, säger Dakota Robin, som utbildar inom området mänskliga rättigheter.

Mångfald och inkludering har fått en allt större roll i arbetslivet under de senaste åren. Det syns även i Dakota Robins kalender. Efterfrågan på utbildningar om likställdhet är större än vad företagaren hinner ge. Ännu för fem år sedan var det helt annorlunda.

”Då kunde företagen säga att det inte angår dem, eftersom de var verksamma till exempel inom industrin eller handeln. Man insåg inte vad inkludering och mångfald betyder, att de angår alla företag som har personal”, säger Robin.

Nu satsar företag i alla branscher på likabehandling. Man har märkt att det inte bara ger bättre trivsel på arbetsplatsen utan också bättre resultat. Om en medarbetare känner sig diskriminerad eller tvungen att till exempel dölja sin minoritetsbakgrund kan det leda till minskad arbetseffektivitet eller ökad sjukfrånvaro.

”Inkludering innebär alltså ökad lönsamhet för företaget”, påminner Robin.

Enligt Arbetshälsoinstitutet ger mångfald på arbetsplatsen en positiv inverkan på organisationens kreativitet, lönsamhet och attraktivitet som arbetsgivare. Mångfald innebär att det i personalen finns medarbetare med bland annat olika ålder, kön, sexuell läggning, kulturell bakgrund, religion, utbildning eller familjebakgrund.

I Arbetshälsoinstitutets mångfaldsbarometer från 2020 uppgav tio procent av svararna, som alla jobbade med personalfrågor, att de hade upptäckt diskriminering på grund av utländsk bakgrund eller kön vid rekrytering. Å andra sidan hade man försökt göra rekryteringen mer jämlik genom att utbilda rekryterare och införa anonym rekrytering.

Utbildning ger färdighet

Att bara anställa människor med olika bakgrund ger inte automatiskt mångfaldens fördelar. Det behövs också inkludering: aktiva insatser för att alla ska känna sig godkända, uppskattade och psykologiskt trygga i arbetsgemenskapen.

Om man exempelvis anställer flera kvinnor till en mansdominerad arbetsplats, men inte anpassar arbetskulturen till att ta hänsyn till dem, kan stämningen på arbetsplatsen försämras fast mångfalden ökar.

”I det fallet skulle inkludering kunna innebära att man till exempel också bjuder in kvinnorna till kvällens fotbollsmatch i stället för att utgå från att de inte är intresserade av fotboll.”

Att utbilda personalen är ett bra sätt att börja bygga ett mer inkluderande arbetsklimat. Kunskapsnivån påverkar hur var och en kan stå upp för likabehandling.

”Om man hör en kränkande kommentar i kafferummet men inte kan argumentera varför det är fel kan det vara svårt att ingripa i situationen.”

Mångfald som tillgång

Mångfalden är en resurs som har hjälpt mänskligheten att överleva. Exempelvis har man bland ursprungsfolken fördelat arbetsuppgifterna enligt individernas styrkor i stället för ålder eller annat.

”Barn var duktigare på att klättra upp i träd för att spana, och därför tog man dem med på jakt. Det var det optimala teamet.”

Robin uppmuntrar företagsledarna till nytänkande när det gäller sådana behov hos personalen som man i det finländska samhället traditionellt sett som problematiska, som till exempel bönestunder under arbetsdagen.

”Rökpauser var inte heller lagstadgade, men man har möjliggjort dem eftersom det i slutändan gagnade majoriteten.”

Text: Elina Vironen
Foto: Heli Blåfield

Dakota Robin

  • 32-årig företagare och DEI-konsult. DEI är en förkortning av orden diversity, equity och inclusion som betyder mångfald, likvärdighet och inkludering.
  • Har transbakgrund.
  • Har tidigare utbildat erfarenhetsexperter. Ger utbildningar i mångfald och inkludering för företag i Finland och utomlands.
  • Har tio års erfarenhet av grupputbildning. Samarbetar med ett hundratal organisationer i år.
  • Till hälften finländare, till hälften turkisk kurd.
  • Bor i Helsingfors.