Verksamhetsberättelse och bokslut 2024
Bokslut
Vasa Elektriska Ab: Bokslut 2024
(På finska. Innehåller också koncernbokslutet.)
Obs! Dokumentet börjar med styrelsens verksamhetsberättelse (s. 3 – 19), vars översättning till svenska kan läsas här nedanför.
Vasa Elnät Ab: Bokslut 2024 (på finska)
Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2024
Översättning
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden
Finland anslöt sig till försvarsalliansen Nato i april 2023 och Rysslands anfallskrig i Ukraina gick in på sitt fjärde år. Under året observerades diffus verksamhet inom energiinfrastrukturen och ökad cyberaktivitet från utlandet. I slutet av året bröts stamnätets kabel mellan Finland och Estland då ett fartygsankare skadade den. Koncernens kontinuitetshantering och beredskap granskades och övades med fokus på en förändrad verksamhetsmiljö.
Klimatförändringens effekter är tydligt märkbara och jordens medeltemperatur har för första gången överstigit den gräns på 1,5 °C som överenskommits i Parisavtalet. Enligt undersökningar sker uppvärmningen av klimatet i Finland nästan dubbelt så snabbt som globalt. Förra året steg Finlands medeltemperatur med 3,4 grader jämfört med nivån under den förindustriella tiden, vilket bl.a. fjolsommarens 71 dagar med över 25 °C visar på. På Finlands havsområden uppmättes för första gången orkanvindar.
Kärnkraftverket Olkiluoto 3 har avverkat sitt första hela produktionsår och till följd av det och den ökade mängden vindkraft börjar Finland på årsnivå vara självförsörjande i sin elproduktion. Under perioder med hög förbrukning och svag vind får vi ändå räkna med brist på eleffekt, och vi är i hög grad beroende av fungerande överföringsförbindelser med våra grannländer Estland, Sverige och Norge samt av elimport från dessa länder.
Energiomställningen framskred snabbt och nya vindkraftverk med en sammanlagd effekt på drygt 1 400 megawatt (MW) togs i bruk i Finland. Vindkraftskapaciteten uppgick i slutet av året till 8 358 MW. Vindkraftens utveckling under de senaste åren kan dock eventuellt avta på grund av förseningen i beslutsfattandet om investeringar i förbrukning.
Medelpriset på el på grossistmarknaden återgick till samma nivå som före energikrisen – prisvariationerna och antalet negativa timmar ökade ytterligare
Börspriset på el i Finland fastställs på nordiska elbörsen. Prisnivån i Finland påverkas också av ändringar på elmarknaden i Europa, speciellt den tyska elmarknaden, beroende på starka överföringsförbindelser från Norden till övriga Europa.
Medelpriset på el på grossistmarknaden i Finland år 2024 var 45,57 €/megawattimme (MWh), mot 56,47 €/MWh året innan. En kall januarimånad och produktionsstörningar höjde månadens medelpris till 106,22 €/MWh. Det lägsta priset på månadsnivå noterades i augusti, 12,53 €/MWh. Prognoserna för priserna åren 2025 och 2026 var i slutet av året mycket måttliga i och med att derivatpriserna för Finlands områdespris låg kring 43–47 €/MWh.
Utbyggnaden av förnybar produktion ledde till rekordartat stora prisvariationer på elmarknaden. Det nya normala på grossistmarknaden tycks vara ett till följd av vindkraftsproduktionen kraftigt varierande pris, som på årsbasis sett genererar ett skäligt medelpris som motsvarar priset före energikrisen.
Kunder som under året köpte börsel drog fördel av den rekordstora mängden negativa timpriser och nollcentstimmar, hela 899 stycken, och därmed flest i hela Europa. Under dessa timmar bestod kostnaderna för el för kunder med börsel av skatter och elöverföringspris.
En annan följd av den kraftigt fluktuerande produktionen var att antalet kortvariga, några timmar långa perioder med höga timpriser, var mycket stort.
Många energibolag och andra aktörer i Finland driver projekt för att öka elpannors kapacitet och därigenom göra det möjligt att utnyttja under förmånliga timmar producerad el i värmeproduktionen. Dessa investeringar kommer att märkbart öka användningen av el under de förmånliga timmarna och därmed utjämna prisvariationerna.
Volatiliteten på grossistmarknaden var ibland stor, både mellan och inom enskilda dagar. Marknaden fungerade trots det och visade att då spotpriset stiger tillräckligt mycket tenderar även flexibiliteten i kundernas förbrukning att öka. Den nuvarande marknadsmodellen har visat att en signal från spotpriset styr kundernas verksamhet på ett marknadsbaserat sätt i situationer då tillgången till eleffekt är hotad. Energiomställningen har varit så snabb, att beslutsfattarna och särskilt kunderna inte hunnit vänja sig vid det nya läget. Kunderna har inte heller tillräcklig beredskap att automatiskt anpassa sin förbrukning efter det varierande priset.
Många konsumenter har skaffat utrustning för att själva styra förbrukningen till de billigaste timmarna efter att spotpriset publicerats. Viktigt vore att kunna erbjuda kunderna lösningar som gör det möjligt att få med förbrukningsflexibiliteten redan i prisbildningen på grossistmarknaden och därigenom minska prisvariationer. Det skulle innebära en lägre elräkning både för kunder som har avtal om börsel och sådana med andra produkter.
Lönsamheten i elförsäljningen förbättrades och antalet kunder fortsatte öka
Åtgärderna som fastställdes i uppdateringen av elförsäljningens strategi har gett goda resultat och lönsamheten har förbättrats klart under det gångna året, även om rörelseresultatet för affärsverksamheten i slutändan var något negativt.
Utvecklingen och testningen av nya elförsäljningsprodukter fortsatte under året. På våren lanserades produkten Påverka, ett avtal för konsumenter och företag med mindre förbrukning. Elavtalet innebär att kunden genom att tajma elförbrukningen kan påverka elräkningens storlek.
Antalet elförsäljningskunder ökade märkbart under året. Liksom tidigare år var intresset för börsel stort och antalet kunder för produkten fortsatte att öka. Positiv var också utvecklingen för produkten Påverka, som lanserade på våren. Konkurrensen kring prissättningen av tidsbundna produkter var fortsatt stram och kundtillväxten måttlig, men mindre än förväntat.
Volymen av de till företagskunder riktade s.k. NAT- (redovisning av nettovärdet) och MW-produkterna utvecklades planenligt med en bra tillväxttrend. De kraftiga prisvariationerna på marknaden resulterade i ett större intresse bland företagskunderna att utnyttja flexibilitet som en del av elavtalet.
Under året köptes 1 509 gigawattimmar (GWh) el på grossistmarknaden för att täcka kundernas elförbrukning.
För att förbättra transparensen och verksamhetens effektivitet påbörjades på våren ett utvecklingsprojekt för bolagisering av elförsäljningen, och i anslutning till detta bildades i oktober ett nytt dotterbolag, Vasa Elektriska Försäljning Ab. Tanken är att köra igång det nya försäljningsbolagets egentliga verksamhet 1.4.2025.
Konsumentombudsmannen beslöt våren 2023 att föra den prishöjning som Vasa Elektriska genomförde på sin tillsvidare gällande kvartalsprodukt i oktober 2022 till marknadsdomstolen för avgörande. Beslut i ärendet gavs i oktober. I sitt beslut konstaterade marknadsdomstolen att prishöjningen gjordes i enlighet med avtalsvillkoren och lagens bestämmelser och avvisade därmed konsumentombudsmannens krav i sin helhet. Konsumentombudsmannen ansökte om besvärstillstånd i ärendet hos Högsta domstolen i december. Ansökan om besvärstillstånd gällde endast en av de i marknadsdomstolen behandlade tre frågorna, och de övriga som avgjordes är således rättsligt bindande.
Den utredning som Energimyndigheten inledde år 2022 gällande flera försäljningsbolags, däribland Vasa Elektriskas, leveranspliktiga produkter pågick fortfarande år 2024. Många kunder klagade hos Konsumenttvistenämnden speciellt över prishöjningarna som genomfördes i slutet av år 2022. I anslutning till dessa klagomål fortsatte konsumenttvistenämnden, enligt Vasa Elektriskas mening, att meddela felaktiga beslut, eftersom nämndens avgörande inte alls tog i beaktande utvecklingen av elförsäljarens anskaffningskostnader. Konsumenttvistenämndens beslut binder inte företaget och Vasa Elektriska kan inte följa det, eftersom det skulle äventyra elförsäljningens verksamhetsförutsättningar. Marknadsdomstolens avgörande i slutet av året bekräftar Vasa Elektriskas policy som korrekt.
Inom elhandeln fortgick uppföljningen av elförsäljningens och elproduktionens separata portföljer och styrningen av verksamheten på samma sätt som tidigare år. I elhandelns särredovisade resultaträkning och balansräkning behandlas de som en helhet.
Inom energiproduktionen satsade man speciellt på en ökad flexibilitet
För att öka produktionsportföljens flexibilitet investerades i en effektandel på 11 MW i det gasmotorkraftverk som byggs i Torneå. Investeringen genomfördes inom ramen för EPV Energis samprojekt. Anläggningen kan användas för att snabbt reagera på stora prisvariationer och olika störningar på marknaden samt för att skydda den egna produktionsportföljen. Verksamheten vid kraftverket inleds år 2026 och anläggningen är efter att den färdigställs Finlands första moderna motorkraftverk. I anläggningens teknik utnyttjas stark Vasakompetens. För att öka flexibiliteten beslutade man också att genomföra en förhandsutredning gällande EPV Energis projekt i Laihela för lagring av energi med hjälp av CO2-batteriteknik.
Installationsarbetena i solkraftverket som EPV Energi bygger i Lappo, det första i industriell skala, pågick för fullt och redan i slutet av året producerade parken en liten mängd el. Man beslöt att satsa mer genom att förvärva en 10 MW:s tilläggsandel av parkens andra fas.
Projektet färdigställs steg för steg och ska vara klart inom år 2025.
Första hela produktionsåret för kärnkraftverket Olkiluoto 3 (OL3), ägt av Industrins Kraft, kan anses lyckat, även om vissa utmaningar under året inte kunnat undvikas. Av de äldre anläggningsenheterna fungerade särskilt Olkiluoto 1 mycket bra. I kraftverket Olkiluoto 2 var man i september tvungen att byta ut generatorns rotor och anläggningen drivs med reducerad effekt fram till nästa årsunderhåll. I slutet av december beslutade Energimyndigheten att Industrins Kraft ska betala huvuddelen av kostnaderna i anslutning till OL3-anläggningens systemskydd. Industrins Kraft förbereder en överklagan av beslutet till marknadsdomstolen.
Med resurser och andelar ägda av Vasa Elektriska producerades under året totalt 1 889 GWh el för försäljning på grossistmarknaden och dessutom anskaffades på avtalsbasis 135 GWh för försäljning på grossistmarknaden, totalt 2 024 GWh.
Elhandelns energitjänster
Under året såldes och installerades solpaneler till några företagskunder. Försäljningen av laddningslösningar för elbilar till hem, husbolag och företag som startade i fjol motsvarade inte målsättningarna. Också utvecklingen av nya tjänster mötte stora utmaningar, vilket ledde till en granskning av den framtida utvecklingsriktningen och potentiella samarbetspartner i anslutning till laddning och smarta lösningar. Lagret för produkter som utvecklats tillsammans med den nuvarande partnern skrevs ner och en betydande nedskrivning gjordes på det investerade aktiekapitalet.
Fjärrvärmen fick fler kunder och satsningarna på produktionen gav resultat
Kundernas intresse för en pålitlig och prisstabil fjärrvärme förblev starkt och antalet nya kunder ökade klart jämfört med tidigare år. Till kunderna såldes 687 GWh fjärrvärme.
Vaasan Voimas utvidgning av värmelagret i Vasklot och en ökning av elpannornas sammanlagda kapacitet visade sig vara en synnerligen lyckad lösning för utnyttjandet av elmarknadens prisvariationer i produktionen av värme. Sektorintegrationen av el och fjärrvärme medförde mer flexibilitet i systemet och minskade utsläppen från värmeproduktionen. För att ytterligare utveckla sektorintegrationslösningen beslutade man att delta i ett projekt som går ut på att höja lagringstemperaturen i värmelagret och därigenom öka värmelagrets kapacitet. Samtidigt ökas lagrets laddnings- och urladdningseffekt och en ny elpanna installeras.
Den reduktionslösning som genomfördes vid Vaasan Voimas anläggning och som gör det möjligt att producera värme utan elproduktion, färdigställdes i april. Lösningen möjliggör också produktion av värme utan stenkol. Vid låga elmarknadspriser kan anläggningen användas till att enbart producera värme och därmed undviks elförluster, som uppstått tidigare i produktionen.
Den kontinuerliga produktionen av fjärrvärme vid värmepumpsanläggningen som drar nytta av spillvärme vid Påttska avloppsreningsverket inleddes i december år 2023, och anläggningen överläts av leverantören under verksamhetsåret. Anläggningens andel av fjärrvärmeproduktionen år 2024 var 5,5 procent. Investeringsstödet för projekt som ersätter energiutvinning ur kol, som arbets- och näringsministeriets beviljat värmepumpsanläggningen, har beslutat att återställas eftersom energiutvinningen av kol vid Vaasan Voima avvikande från tidigare planer inte kommer att upphöra år 2025, såsom angetts i stödvillkoren.
Tack vare satsningarna på fjärrvärmeproduktionen kunde 28 % av fjärrvärmebehovet produceras med produktionsmetoder som inte baserar sig på förbränning.
Vasa Elnäts projekt för smarta elmätare slutfördes
Projektet för smarta elmätare som Vasa Elnät startade år 2023 slutfördes i november. Totalt installerades mätare för nästan 60 000 kunder. De nya energimätarna registrerar elförbrukningen med 15 minuters intervaller och erbjuder bättre fjärrstyrning än de tidigare mätarna. För hushållen möjliggör mätarna bättre realtidsuppföljning och -kontroll av den egna energiförbrukningen.
Satsningen på att öka elnätets överföringsförmåga och förbättra leveranssäkerheten fortsatte genom att genomföra flera ny- och ersättningsinvesteringar. Projektet med byggandet av en ny 110 kV:s ledningsförbindelse mellan Westenergy och Gerby elstationer blev klart på våren. Dessutom ingicks avtal om leverans av en stor elanslutning till ett internationellt industriföretag.
Sänkningen av elpriset på grossistmarknaden hade en klart dämpande inverkan på intresset att skaffa solpaneler. 316 nya produktionsobjekt anslöts till lågspänningsnätet (0,4 kV) och 3 st. till mellanspänningsnätet (20 kV).
Priserna på elöverföring höjdes med ca 4 % i början av april. Höjningen var den första på fem år.
Jarmo Leppinen utnämndes till verkställande direktör för Vasa Elnät 1.5.2024 då tidigare verkställande direktören Juha Rintamäki övergick till en annan arbetsgivare.
Energimyndigheten godkände de nya tillsynsmetoderna gällande nätbolagens prissättnings rimlighet. Metoderna trädde i kraft 1.1.2024 och tillämpas åren 2024–2031. Tillsynsmetoderna minskar den tillåtna omsättningen för elnätsbolag speciellt på lång sikt och har negativa effekter på elnätsbolagens verksamhetsförutsättningar och investeringsförmåga. Elnätsbolagen har en viktig roll när det gäller att möjliggöra kundernas gröna omställning, vilken behöver föregås av en omfattande utveckling av elnätet. Tyvärr får de nya tillsynsmetoderna en helt motsatt effekt. Vasa Elektriska och andra elnätsbolag lämnade i januari därför in ett klagomål över ändringarna i tillsynsmetoderna till marknadsdomstolen.
Kontorsutrymmena modifierades för att främja hybridarbete och kompetensen stärktes – AI som arbetspartner?
Distansarbete har kommit för att stanna. Hybridarbete förändrar sättet att arbeta och till kontoret kommer man bland annat för att delta i möten, träffa medlemmarna i det egna teamet, kunder, samarbetspartner och övriga kollegor. Genom ombyggnad av kontorsutrymmena kunde användningen av utrymmena rationaliseras samtidigt som man fick en trivsam, samarbetsfrämjande arbetsmiljö.
Liksom tidigare år initierades flera utvecklingsprojekt för förbättring av operativa processer, rapportering och system som används i koncernen. En extern uppföljningsrevision som utfördes i slutet av året gav det heltäckande operativsystemet för kvalitet, miljö och arbetssäkerhet ett gott betyg. Implementeringen av NIS2-och CER-direktiven går vidare till nationell lagstiftning, och förberedelser för detta gjordes genom certifiering av ett ledningssystem för informationssäkerhet (ISO27001). Inom området för informationssäkerhet och dataskydd genomfördes även andra utvecklingsåtgärder, bland annat utsåg man ett dataskyddsombud för koncernen.
Verksamheten, ledarskapet och närchefsarbetet utvecklades på basis av resultaten av en personalundersökning och arbetsplatsutredning. Personalens kompetens förstärktes inom bland annat ekonomi, artificiell intelligens, hållbarhet och arbetarskyddsledning samt genom coaching inom nolltolerans mot mobbning på arbetsplatsen. För att introducera AI i bred skala i det dagliga arbetet inleddes i slutet av året veckovisa träffar för gemensam inlärning.
Drygt hälften av koncernens lediga tjänster besattes genom intern rekrytering. I den dagliga verksamheten eftersträvades en transparent, förtroendebyggande och inkluderande arbetskultur, och relaterat till detta uppdaterade koncernen sin plan för jämlik och likvärdig behandling.
Kännedomen om Vasa Elektriskas varumärke förbättrades med hjälp av olika evenemang samt genom sponsorering, riktad marknadsföring och kommersiellt samarbete. För att utveckla kundupplevelsen genomförde bolaget olika åtgärder för att förbättra både egna och samarbetspartners operativa processer, system, produkter och tjänster samt genom att med hjälp av data styra utvecklingen av verksamheten till centrala punkter på kundernas servicestig. Satsningen på en bättre kundupplevelse gav resultat och kundnöjdheten, som minskat på grund av energikrisen, utvecklades enligt kundundersökningar positivt i hela koncernen och närmade sig delvis åter nivån före energikrisen.
En fortsatt aktiv diskussion om nödvändiga energilösningar fördes med potentiella aktörer i GigaVasa-området i samarbete med andra partner. För att påskynda projektförberedelserna efter att eventuella investeringsbeslut fattats började man bygga en 110 kV-ledning till området tillsammans med EPV Alueverkko. Intressebevakningen sköttes aktivt med egna åtgärder och i samarbete med föreningarna Energistäderna rf och Finsk Energiindustri rf.
Ekonomisk utveckling
Koncernens omsättning ökade med 9,9 procent jämfört med föregående år och uppgick till 218,2 miljoner euro (198,7 M€). En orsak till den ökade omsättningen är ändringen i sättet att redovisa skyddande derivat, med en effekt om 30,4 miljoner euro. Derivaten som ingår i räkenskapsperiodens omsättning var 21,8 miljoner euro, mot -27,4 miljoner euro ett år tidigare. År 2023 skulle det jämförbara verkliga värdet på skyddande derivat som redovisas i omsättningen ha varit -1,5 miljoner euro.
Koncernen gjorde ett utmärkt rörelseresultat, rörelsevinsten uppgick till 44,5 (13,6) miljoner euro, tillväxten var 227,8 procent. Största förklaringen till det ökade rörelseresultatet var skyddshandelns exceptionella resultat i moderbolaget samt den försäkringsersättning på 11 miljoner euro för fel i kraftverket VL2 som moderbolaget fick. Effekten av derivatposterna som ingår i räkenskapsperiodens omsättning och energianskaffning på rörelsevinsten var 13,3 (-28,9) miljoner euro.
Koncernens vinst för räkenskapsåret uppgick till 33,3 (15,6) miljoner euro. Under räkenskapsåret gjordes en nedskrivning av Comsel-aktier på 0,95 miljoner euro och av EPV Energis D1-aktieserie på 3,184 miljoner euro.
Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning steg till 184,5 (169,3) miljoner euro. Rörelseresultatet var 34,7(4,6) miljoner euro, dvs. en ökning på 647,3 procent jämfört med året innan. Moderbolagets vinst för räkenskapsåret var 25,8 (10,6) miljoner euro.
Av affärsverksamheterna uppgick elhandelns omsättning till 142,9 (127,3) miljoner euro och fjärrvärmens omsättning till 42,3 (42,3) miljoner euro. Dotterbolaget Vasa Elnät Ab:s omsättning var 36,0 (31,8) miljoner euro.
Elhandelns rörelseresultat för elproduktionen var 29,5 (21,3) miljoner euro och för elförsäljningen -1,0 (-14,9) miljoner euro. Rörelseresultatet för de från Elhandeln särredovisade energitjänsterna var -0,8 (-0,8) miljoner euro.
Fjärrvärmens rörelseresultat ökade från fjolårets nivå med 815,8 % och uppgick till 8,3 (0,9) miljoner euro. Tack vare investeringar i Vaasan Voimas värmelager, elpannor och lösning för reduktion samt ibruktagandet av värmepumpsanläggningen vid Påttska avloppsreningsverket kunde fjärrvärmen förbättra sitt resultat på den nya förändrade marknaden.
Vasa Elnät Ab:s rörelseresultat ökade från 5,8 miljoner euro föregående år till 7,4 miljoner euro. Återbetalningen av stamnätsavgifter och ökade inkomster av anslutningsavgifter förbättrade elnätets resultat.
Under räkenskapsperioden gjordes både i dotterbolaget Vasa Elnät Ab och i moderbolaget Vasa Elektriska Ab avskrivningar på maskiner, inventarier och därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar som var större än de regelmässiga avskrivningarna. Bestämmelser om höjda avskrivningar finns i lagen om höjda avskrivningar för de lösa tillgångarna i fråga skatteåren 2020–2025 (1572/2019).
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning
| Koncernens nyckeltal | 2024 | 2023 | 2022 |
| Omsättning 1.000 € | 218 250 | 198 665 | 329 923 |
| Förändring av omsättning % | 9,9 % | -39,8 % | 58,1 % |
| Rörelsevinst 1.000 € | 44 467 | 13 565 | 6 079 |
| Rörelsevinst % | 20,4 % | 6,8 % | 1,8 % |
| Avkastning på eget kapital % | 14,4 % | 7,4 % | 4,6 % |
| Avkastning på investerat kapital % | 15,2 % | 6,8 % | 3,8 % |
| Soliditet % | 51,9 % | 49,0 % | 40,8 % |
| Likviditet (Quick Ratio) | 0,9 | 0,8 | 1,0 |
| Moderbolagets nyckeltal | 2024 | 2023 | 2022 |
| Omsättning 1.000 € | 184 509 | 169 331 | 299 140 |
| Förändring av omsättning % | 9 % | -43,4 % | 71,8 % |
| Rörelsevinst 1.000 € | 34 701 | 4 644 | -2 621 |
| Rörelsevinst % | 18,8% | 2,7 % | -0,9 % |
| Avkastning på eget kapital % | 24,0% | 9,5 % | 1,3 % |
| Avkastning på investerat kapital % | 20,9% | 7,0 % | 1,3 % |
| Soliditet % | 44,6% | 39,4 % | 29,0 % |
| Likviditet (Quick Ratio) | 0,9 | 0,8 | 0,9 |
Under verksamhetsåret uppgick koncernens investeringar i anläggningstillgångar till 37,2 (24,6) miljoner euro.
| Investeringar i tillgångar 1 000 € | 2024 | 2023 | 2022 |
| Vasa Elektriska – Elhandel | 12 728 | 4 | 8 913 |
| Vasa Elektriska – Fjärrvärme | 5 387 | 8 977 | 8 121 |
| Vasa Elektriska – Tjänster | 2 511 | 311 | 1 214 |
| Vasa Elnät | 16 585 | 15 936 | 13 755 |
| Koncernelimineringar | -36 | -591 | -32 |
| Sammanlagt | 37 175 | 24 637 | 31 971 |
Miljöaspekter
Utgångspunkten för Vasa Elektriskas förhållande till miljön är att vara medveten om miljöeffekterna av sin verksamhet samt genom sina åtgärder i relativ utsträckning minska den skada de orsakar på miljön. Mest påverkas miljön av bolagets energiproduktion.
Hanteringen av miljöåtgärder sker i enlighet med miljösystemet ISO 14001 samt med metoder för kvalitetskontroll enligt kvalitetssystemet ISO 9001. Miljöpolitiken ingår som en del i bolagets verksamhets-politik och finns publicerad på vår webbsida. Lagstiftningen som berör vår verksamhet och de ändringar som gjorts där följs upp som en del av vårt verksamhetssystem och inom ramen för systemet utvärderar vi regelbundet kravenligheten i vår egen verksamhet.
Bolaget har förbundit sig till energibranschens avtal om energieffektivitet för åren 2017–2025. Under dessa år effektiverar vi vår egen energianvändning i distributionen och produktionen av energi. I avtalet har vi också förbundit oss att utveckla nya energitjänster och -effektiveringsåtgärder.
Vasa Elektriska har förbundit sig till sin ägare Vasa stads målsättning att uppnå en koldioxidneutral basproduktion senast år 202X. Vårt mål är att inom detta årtionde uppnå en koldioxidneutral basproduktion av el och fjärrvärme. För att trygga leveranssäkerheten under toppeffektproduktion av el och fjärrvärme kan man i framtiden även använda fossila bränslen och alternativa sätt att producera energi eller utnyttja spillvärme. För att nå målsättningen kartlägger vi för våra produktionsanläggningar tillämpliga ersättande bränslen och alternativa sätt att producera energi eller utnyttja spillvärme.
En allt större del av elenergin produceras koldioxidfritt med vatten-, vind- och kärnkraft samt med inhemska biobränslen i samproduktionen av el och värme. Elproduktionen år 2024 fördelades enligt följande källor: kärnkraft 46 %, förnybara energikällor 44 % och fossila energikällor 11 %. Vid beräkningen av förnybar energi har avfallsenergin beräknats i förhållandet 50 % förnybar och 50 % fossil energi. Andelen koldioxidneutral produktion i elproduktionen år 2024 var 89 %. Fördelningen av källor i fjärrvärmeproduktionen år 2024 var: avfallsenergi 51 %, icke-förbränningsbaserad produktion 28 %, biobränslen 16 % och fossila energikällor 5 %. Satsningen på fjärrvärmens produktion gav resultat och volymen för icke-förbränningsbaserad produktion ökade markant förra året.
Finansiering
Alla nya elanslutningsavgifter har varit endast överföringsbara från och med 1.3.2020 och bokförs således i Vasa Elnät Ab:s omsättning. Vasa Elektriska Ab:s fjärrvärmeanslutningsavgifter är fortfarande både överförbara och återbetalbara.
Nettoförändringen i överförbara och återbetalbara anslutningsavgifter som ska redovisas i koncernens balansräkning uppgick till 0,7 (0,6) miljoner euro inkluderande både nya och återbetalda anslutningsavgifter.
Koncernens räntebärande skulder uppgick till 96,3 (92,2) miljoner euro 31.12.2024 och de finansiella nettoskulderna var 88,0 (87,9) miljoner euro.
Likviditeten bibehölls på en tillfredsställande nivå, de likvida medlen vid bokslutsögonblicket uppgick till 8,3 (4,3) miljoner euro.
Under räkenskapsperioden amorterades skuldebrevslån för 9,87 (13,3) miljoner euro och nya skuldebrevslån lyftes för 19,4 (12,0) miljoner euro.
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal
| Koncernens personal | 2024 | 2023 | 2022 |
| Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) | 142 | 135 | 130 |
| Fast anställda 31.12 | 129 | 126 | 118 |
| Visstidsanställda 31.12 | 25 | 22 | 18 |
| Sammanlagt 31.12 | 154 | 148 | 136 |
| Personalens genomsnittsålder | 41 | 42 | 42 |
| Utbildningsdagar i genomsnitt per anställd | 1,9 | 1,4 | 1,6 |
| Sjukdagar i genomsnitt per anställd | 4,8 | 3,8 | 4,9 |
| Löner och arvoden under räkenskapsperioden | 8 938 802 | 7 942 749 | 7 611 461 |
| Moderbolagets personal | 2024 | 2023 | 2022 |
| Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) | 109 | 104 | 97 |
| Fast anställda 31.12 | 97 | 95 | 88 |
| Visstidsanställda 31.12 | 22 | 19 | 15 |
| Sammanlagt 31.12 | 119 | 114 | 103 |
| Personalens genomsnittsålder | 42 | 42 | 42 |
| Utbildningsdagar i genomsnitt per anställd | 1,9 | 1,4 | 1,4 |
| Sjukdagar i genomsnitt per anställd | 5,4 | 4,3 | 5,2 |
| Löner och arvoden under räkenskapsperioden | 6 896 477 | 6 118 068 | 5 779 510 |
Koncernstruktur
Vid bokslutsögonblicket består koncernen Vasa Elektriska av moderbolaget Vasa Elektriska Ab och dotterbolagen Vasa Elnät Ab samt Vasa Elektriska Försäljning Ab.
Händelser efter räkenskapsperiodens slut
Beslut fattades att i skede 2 av byggandet av gasmotorkraftverket i Torneå delta med en andel på 11 MW och koncernens strategiarbete inleddes i januari 2025. Inga andra väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsperioden.
Bedömning av kommande utveckling
Situationen på elmarknaden har lugnat ner sig och derivatmarknaden förutspår att medelpriset på el på grossistmarknaden på årsnivå kommer att ligga på en relativt låg nivå, 44–47 €/MWh, vilket under de närmaste åren kommer att innebära utmaningar för lönsamheten för en del produktionsanläggningar. De kraftiga variationerna i grossistpriserna på el förväntas fortsätta även i framtiden. I takt med den nedåtgående inflationen har marknadsräntorna sjunkit och marknaden räknar med att Europeiska centralbanken fattar beslut om en måttlig sänkning av räntorna under första halvåret.
Reparationen av den i december 2024 skadade stamnätskabeln Estlink 2 beräknas vara klar i augusti 2025. Kraftverket Olkiluoto 2 kör på grund av generatorproblem med reducerad effekt fram till nästa årsunderhåll. Dessa faktorer kombinerat med en lång köldperiod och andra eventuella produktionsmässiga eller till överföringen i stamnätet relaterade felsituationer kan orsaka ansträngda effektsituationer i Finland.
Ordföranden von der Leyens kommission tillträdde 1.12.2024. Kommissionen kommer att styra den framtida utvecklingen i Europa fram till år 2029. Under den förra kommissionen ökade regelbördan för företag avsevärt och bestämmelserna var delvis överlappande och spretiga. Ibland ändrades regleringen redan innan de tidigare givna direktiven hade hunnit införas i den nationella lagstiftningen. Önskvärt vore en måttligare reglering, och med anknytning till den, en noggrann bedömning av effekterna samt upprätthållande av marknadsenlighet på den europeiska elmarknaden.
Mängden vindkraft kommer att öka både i Finland och i andra nordiska länder alltefter som projekt som är på gång färdigställs. Följden är ännu större prisvariationerna på marknaden. Byggandet av vindkraft i Finland kommer förmodligen att stagnera om inte nya förbrukningshöjande projekt initieras.
En av regeringen tillsatt arbetsgrupp för fossilfri flexibilitet överväger metoder och stödmodeller som främjar byggandet av ny fossilfri produktionskapacitet i Finland. Om beslut om en stödmekanism av detta slag fattas och produktionen börjar ta fart innebär detta en allt större försämring av produktionskapacitetens lönsamhet för den nuvarande samproduktionen av el och värme (CHP) och en snabb sorti från marknaden för dessa anläggningar. Från regeringshåll har även framförts idéer om att stöda byggandet av ett nytt kärnkraftverk. Vi ser sådana eventuella subventioner för basproduktionen som skadliga.
Målsättningen för Vasa Elektriska är fortsättningsvis att öka flexibiliteten genom olika typer av lösningar i energiproduktionen och -lagringen samt tillsammans med kunderna.
Vasa Elektriskas rörelseresultat år 2024 var exceptionellt och resultatet år 2025 beräknas i det närmaste halveras jämfört med nivån år 2024.
Vasa Elektriska Försäljning Ab:s affärsverksamhet är planerad att starta 1.4.2025. Det förberedande arbetet för att genomföra utvecklingsåtgärderna kräver dock resurser. Likaså behövs koncernens resurser för åtgärder i anslutning till hållbarhetsrapporteringen.
Donald Trump tillträdde som president 20.1.2025 och nu återstår att se i vilken utsträckning han förverkligar tidigare aviserade åtgärder, såsom en höjning av importtullarna. På lång sikt skulle tullarna förorsaka störningar i den globala handeln och därmed inverka negativt på den ekonomiska utvecklingen i Europa. I värsta fall kunde situationen leda till handelskrig.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet
Forskningsverksamheten har fortsatt år 2024 och projekt har genomförts i samarbete med högskolor och företag verksamma inom energisektorn och Vasa energikluster. Vasa Elektriska deltar i EPV Energis utvecklingsprojekt som går ut på att utreda lämpligheten och lönsamheten med lagring av CO2 i de förhållanden som råder i Finland. Lösningen skulle innebära att koldioxid omvandlas i en sluten process, varvid man under perioden för förmånligt elpris binder energi genom att omvandla koldioxid till flytande form och vid perioder med högt elpris frigör energi från lagret genom att omvandla den till gasform och producera el när gasen strömmar genom anläggningens turbin.
Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna
Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och hot och inte enbart minskning och eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.
Koncernen indelar riskerna i fyra kategorier: strategiska, ekonomiska och operativa risker samt skaderisker.
De strategiska riskerna är risker som kan påverka uppnåendet av strategiska mål eller till och med bolagets existens. Strategiska risker kan uppstå till följd av felaktiga eller misslyckade affärsverksamhetsbeslut, verksamhetsmodeller, ledning, övervakning eller långsamt reagerande på yttre och/eller inre förändringar. Strategiska risker är alltid förknippade med en positiv möjlighet samt hot om ett misslyckande med negativa följder.
De ekonomiska riskerna är kopplade till koncernens ekonomiprocess; soliditet, kapitalets tillräcklighet samt finansprocessernas funktion. Risktypen omfattar även compliance- och skatterisker i anslutning till bokföringen och rapporteringen. De ekonomiska riskerna kan bero på ändringar i kapitalets tillgänglighet, struktur samt i lönsamhet.
De operativa riskerna uppstår till följd av händelser som orsakas av bristfälliga eller icke-fungerande interna processer, system eller människor. De operativa riskerna är till koncernens verksamhet kopplade direkta och indirekta skador eller för anseendet skadliga följder som kan uppstå på grund av fel eller brister i de interna processerna.
Skaderiskerna är rena risker, dvs. de är förknippade enbart med en möjlighet till förlust, utan möjligheter till nytta. Skaderiskerna omfattar olika typer av säkerhets-, olycks- och katastrofrisker. Skaderiskerna minskas genom ett så täckande försäkringsskydd som möjligt.
Ekonomiskt resultat
Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, prisutvecklingen i derivathandeln, väderförhållanden, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En volatil energipolitisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energikoncernens resultat. Koncernens ekonomiska resultat samt verksamhetens lönsamhet påverkas till exempel av ett mycket lågt eller mycket högt marknadspris på el och större prisvariationer på grund av den ökade produktionen av förnybar energi.
Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln
Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen (affärsverksamheten elproduktion) och försäljning (affärsverksamheten elförsäljning). För att hantera elprisrisker används elderivat. Också vid skyddsaffärer utsätts elhandeln för systemrisker och risker till följd av områdesprisskillnader samt områdesprisrisker och volymrisker. Elhandelns riskposition och derivatrisker som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt i enlighet med principerna i den av styrelsen godkända riskhandboken. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.
Försäkringspolitik
Som en del av den totala riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att med person-, egendoms- och ansvarsförsäkringar täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra och för vilka det finns försäkringar på marknaden.
På grund av den exceptionella höjningen av grossistpriset på el och de kraftigt ökade prisvariationerna år 2022 gjorde försäkringsbolagen i Finland en ny bedömning av risker som kan drabba energibolagen, vilket resulterade i en utformning av nya försäkringslösningar för koncernen. År 2024 var läget på försäkringsmarknaden fortsättningsvis utmanande.
Hantering av finansierings- och likviditetsrisk
Koncernstyrelsen godkände finansieringspolitiken 21.10.2024. Finansieringspolitiken fastställer principerna för extern finansiering samt investeringar och räntesäkringar. Målsättningen för koncernens finansieringsstrategi är en finansiell ställning som gör det möjligt att oavsett marknadsläge finansiera samt refinansiera bolagets investeringar och rörelsekapitalbehov så kostnadseffektivt som möjligt. Syftet är att genomföra refinansieringen i god tid med beaktande av det rådande finansieringsmarknadsläget.
Koncernens finansiering är starkt koncentrerad till moderbolaget och dotterbolagets kortsiktiga finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott.
Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisker är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.
Ränterisk
Ränterisken hanteras i enlighet med finansieringspolitikens principer. Låntagning har i mån av möjlighet spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta och för att minimera risker kan derivatavtal användas. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet, verksamma i Finland. Koncernen tillämpar säkringsredovisning.
Kreditrisk
Affärsverksamheterna ansvarar för kreditrisk relaterad till försäljningsfordringar. Riskerna med kreditförluster relaterade till försäljningsfordringar hanteras även med en kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.
Information och informationssystem
Koncernens affärsverksamhet bygger i allt högre grad på hantering av information och informationsflöden. Tryggande av informationssystemens och informationens kvalitet (hållbarhet, enhetlighet och riktighet) och säkerställande av verksamhetens kontinuitet är med tanke på affärsverksamheten av stor betydelse. Modeller för hantering av risker definieras i koncernens av styrelsen godkända sekretess- och informationssäkerhetspolicy.
Hantering av kapitalrisk
Syftet med koncernens strategi är att säkerställa ett ekonomiskt spelrum i situationer då produktionsportföljen utökas med viktiga investeringar.
Affärsverksamheternas tillväxt ska vara lönsam och produktstrukturen ska stärka kundupplevelsen och främja hållbara val. Genom att förverkliga dessa mål kan vi stärka Vasa Elektriska-koncernens konkurrensförmåga och bygga upp en konkurrenskraftig affärsverksamhetsportfölj.
Säkerställande av investeringarnas produktivitet och optimering av produktionsstrukturen är centrala strategiska mål. Syftet är att de stora investeringar som gjorts under de senaste åren och som planeras för de kommande åren ska ge god avkastning och därigenom stärka koncernens ekonomiska resultat och kassaflöde. Den strategiska prioriteten är att säkerställa de nuvarande affärsverksamheternas värdeskapande förmåga. En förbättring av kassaflödet och säkerställande av det ekonomiska resultatet förutsätter en effektiv verksamhet i en förändringssituation.
Utdelningspolitiken har garanterat aktieägarna en skälig avkastning på placerat kapital.
Utdelningen till aktieägarna år 2024 uppgick till 15 miljoner euro, vilket var 14,8 % av moderbolagets utdelningsbara tillgångar per 31.12.2023.
Styrelsens förslag till disposition av vinst
Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 109 382 miljoner euro, varav 25 829 (10 646) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.
Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:
– moderbolagets utdelningsbara vinstmedel 109 381 710,40 euro
– som dividend utdelas 476,50 euro/aktie eller totalt 15 009 750,00 euro
– i det egna kapitalet kvarlämnas 94 371 960,40 euro
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Bolagets aktier
Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.
Pågående rättsprocesser
Konsumentombudsmannen förde i maj 2023 prishöjningen, som Vasa Elektriska hösten 2022 genomförde på sin tillsvidare gällande kvartalsprodukt, till marknadsdomstolen för avgörande. Marknadsdomstolens beslut inkom i oktober 2024 och i sitt beslut avslog marknadsdomstolen konsumentombudsmannens samtliga krav. I slutet av december ansökte konsumentombudsmannen om besvärstillstånd hos Högsta domstolen gällande vissa delar i beslutet.
Bolagets organisation, ledning och revisorer
Till medlemmar i förvaltningsrådet valdes vid bolagsstämman i april 2024 Mauri Ollila (ordförande), Dick Jungerstam (vice ordförande) t.o.m. 6.7.2024, Marit Nilsson-Väre (vice ordförande), Reinhold Klockars (vice ordförande fr.o.m. 18.11.2024), Marianne Buss, Tanja Davidov, Erkki Lehtimäki, Esa Makkonen, Pekka Pörsti, Jarmo Salo, Tauno Tuomisto, Antti Uusitalo och Seija Vainio. Vid extra bolagsstämman 19.9.2024 invaldes Lars Rosenblad i förvaltningsrådet. I förvaltningsrådets möten deltog därtill tre förtroendepersoner i egenskap av representanter för personalen.
Till medlemmar i revisionsutskottet har förvaltningsrådet inom sig valt Dick Jungerstam t.o.m. 6.7.2024, Reinhold Klockars fr.o.m. 18.11.2024, Marit Nilsson-Väre och Mauri Ollila, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka hur uppsatta mål har uppnåtts.
I Vasa Elektriska Ab:s styrelse ingick som ordinarie medlemmar Joakim Strand (ordförande, lämnade in avskedsansökan 4.7.2024), Lars-Erik Wägar vald av extra bolagsstämman 19.9.2024 (ordförande fr.o.m. 23.9.2024), Marianne Munkki (vice ordförande, ordförande 19.8–23.9.2024), Marko Nylund, Kim Berg (vice ordförande 19.8–23.9.2024), Jukka Mäkynen och Eva Liljeblom. Styrelsen sammanträdde 12 gånger under räkenskapsåret.
Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Martti Haapamäki (ordförande), Heimo Hokkanen, Heidi Kuusniemi, Kaarlo Lepistö, Ossi Suortti och Arja Rosing.
Som revisor fungerade revisionssamfundet KPMG Oy Ab, och som huvudansvarig revisor CGR, OFGR Päivi Rintala.