Styrelsens verksamhetsberättelse

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden

Året inleddes med en förnyelse av koncernens varumärke; den visuella imagen och webbsidorna genomgick en radikal förändring. Åtgärder för att förankra det nya varumärket och öka synligheten har utgjort viktiga inslag i marknadsföringen under året.

EPV Vindkraft Ab:s vindturbiner i Kristinestad och Övermark togs i kommersiellt bruk i början av räkenskapsåret. Färdigutbyggd är vindkraftsparken i Ömossa med sina 34 turbiner den största i Finland. På hösten upptäcktes problem med vingarna och efter rotorsaksundersökningar har EPV inlett förberedande reparationsåtgärder.

Ett omfattande förlikningsavtal mellan bolag som hör till Industrins Kraft och till OL3-anläggningsleverantörskonsortiet trädde i kraft i mars. Avtalet gäller färdigställande av OL3-projektet och oenigheter rörande projektet. Anläggningsleverantören har uppdaterat tidtabellen för färdigställandet av OL3-anläggningen och meningen är att den nya anläggningsenheten ska tas i kommersiellt bruk i januari 2020.

Marknadspriset på el steg kraftigt jämfört med föregående år. Orsaken var i första hand den torra sommaren samt de ökade priserna på bränsle och utsläppsrätter. Vasa Elektriska höjde priset på elenergi i början av augusti och meddelade om en ny höjning som gällde även grundavgiften ännu under slutet av året. Trots höjningen var bolagets pris inklusive grundavgift i slutet av året nästan två cent lägre per kilowattimme än genomsnittet i landet. Det förmånliga priset resulterade i att bolaget under hösten fick ca 10 000 nya kunder.

Bolaget överenskom med Westenergy om ett tillägg i energileveransavtalet gällande kraftverkets investering i en rökgasskrubber. Med tanke på fjärrvärmeproduktionen kommer lösningar som gäller Vaskiluodon Voima att ha en viktig roll. Dessa lösningar påverkas starkt av regeringens förslag om att användningen av stenkol ska förbjudas från och med 2029. Som bäst planeras de åtgärder som förbudet kräver.

I september fick bolaget en ny verkställande direktör, Stefan Damlin.

Enligt samma koncept som föregående år ordnades i november ett evenemang för kunder, samarbetsparter och andra intressegrupper. Evenemangets tema var artificiell intelligens. Tillställningen var ett steg mot vårt mål att ta en aktivare roll i energiklustret.

Antalet avbrott i Vasa Elnäts område år 2018 var på grund av stormar i genomsnitt fler och leveranssäkerheten klart sämre än året innan. För att förbättra leveranssäkerheten investerade bolaget bland annat i jordkablar i mellanspänningsnätet.

I slutet av året startade man också en process för utformning av en ny strategi och inledde rekryteringen av en utvecklingsdirektör och en direktör för fjärrvärmeenheten.

Ekonomisk utveckling

Koncernens omsättning ökade (10,2%) tack vare den ökade omsättningen i elhandeln. Koncernens omsättning år 2018 uppgick till 142,9 (129,6) miljoner euro.

Resultatmässigt nådde koncernen inte fjolårets nivå, utan rörelsevinsten sjönk med 38,0 procent till 16,1 (25,9) miljoner euro. Orsakerna till den minskade omsättningen var en energianskaffningsutgift av engångsnatur på omkring 5 miljoner euro som uppkom till följd av arrangemang i samband med att Seinäjoki kraftverk övergick till EPV Energi, vilket påverkade elhandelns resultat, samt vändningen av intressebolaget EPV Energi-koncerns resultat från positivt till negativt och Vasa Elnäts försämrade rörelseresultat. Koncernens vinst för räkenskapsåret uppgick till 14,0 (21,4) miljoner euro.

Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning ökade och uppgick till 111,8 (97,3) miljoner euro. Rörelsevinsten var 10,9 (13,1) miljoner, dvs. en minskning på 17 % jämfört med året innan.

Av koncernens affärsverksamheter utgjorde elhandelns omsättning 76,8 (62,5) miljoner euro, fjärrvärmens omsättning 35,3 (35,1) miljoner euro, Vasa Elnät Ab:s omsättning 31,5 (31,9) miljoner euro och Oy RAVERA Ab:s omsättning 11,0 (9,2) miljoner euro.

Elhandelns rörelsevinst stannade av nämnda orsaker på 3,2 (4,9) miljoner euro. Fjärrvärmens rörelsevinst låg på samma nivå som året innan, dvs. 9,8 (9,9) miljoner euro. Vasa Elnät Ab:s rörelsevinst sjönk från 8,8 miljoner euro året innan till 6,9 miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s rörelsevinst ökade till 0,1 (-1,3) miljoner euro.

Moderbolagets elförsäljning under verksamhetsåret uppgick till 1 911 (1 702) gigawattimmar (GWh), fjärrvärmeförsäljningen till 679 (684) GWh och Vasa Elnät Ab:s försäljning till 979 (975) GWh.

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning

*) Anslutningsavgiftsskulden i beräkningen har inte beaktats som en naturlig post i det egna kapitalet.

*) Anslutningsavgiftsskulden i beräkningen har inte beaktats som en naturlig post i det egna kapitalet.

Under verksamhetsåret uppgick koncernens bruttoinvesteringar till 15,9 (17,1) miljoner euro.

Finansiering

Anslutningsavgifterna i koncernen uppgick till 0,9 (1,0) miljoner euro. De räntebärande skulderna var 71,1 (63,9) miljoner euro 31.12.2018. Likviditeten var fortsatt acceptabel. Vid bokslutstillfället var de likvida medlen 1,7 (1,6) miljoner euro.

Personal

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal

 

Koncernstruktur

Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab samt intressebolagen EPV Energi Ab och Smedsby Värmeservice Ab.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

Direkt i början av året drabbades landet av stormen Aapeli. Skadorna efter stormen var enorma inom Vasa Elnäts område. Som värst var 14 000 kunder utan el. Reparations- och röjningsarbetena tog ca två veckor och motsvarade två års arbetsinsats under normala förhållanden.

Vasa Elektriskas och Vaskiluodon Voimas ägare nådde ett preliminärt förhandingsresultat som säkerställer en fortsatt verksamhet i kraftverket i Vasklot ända till dess att det nuvarande fjärrvärmeavtalet upphör. Samtidigt kom man överens om principer som i en föränderlig verksamhetsmiljö möjliggör en fortsatt värmeproduktion i Vasklot, antingen med nuvarande lösning eller på något annat sätt efter innevarande avtalsperiod.

Strategiarbetet har fortsatt och uppdaterade riktlinjer för verksamheten blir klara under det första kvartalet. Dessutom kommer bolaget att genomföra en omfattande kompetenskartläggning av personalen, som för sin del stöder verkställandet av strategin.

Fjärrvärmeverksamheten i Lillkyro köptes av Vasa stad i januari 2019.

Bedömning av den kommande utvecklingen

Marknadspriset på el har stigit och några tecken på att trenden skulle brytas kan ännu inte ses. Traditionell värmekraftproduktion försvinner från marknaden. Mängden reglerbar produktion i Finland sjunker, trots att det skulle behövas mera effekt för att säkerställa elmarknadens funktion.

Sättet för basproduktionen av fjärrvärme i Vasa ska lösas under år 2019. Entreprenadens ställning har för koncernens del stabiliserats i enlighet med uppgjorda planer. I och med att fluktuationerna i priset på elenergi ökat är det skäl att planera handlingsmodeller som ger en klar prisfördel för Vasa Elektriskas kunder.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

En klar målsättning för Vasa Elektriska Ab är att hitta möjligheter att agera som en försöksplattform för utveckling av lösningar inom energibranschen. Därigenom skulle man skapa förutsättningar för införande av nyaste teknologi i vår egen verksamhet och för en gynnsam ekonomisk utveckling i regionen.

Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna

Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker och inte enbart eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.

Ekonomiskt resultat

Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En volatil energipolitisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energikoncernens resultat. Det ekonomiska resultatet påverkas till exempel av det låga marknadspriset på el och större prisvariationer på grund av den ökade produktionen av förnybar energi.

Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln

Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition och derivatrisker som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.

Försäkringspolitik

Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.

Hantering av finansiella risker och likviditetsrisker

Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik 9.11.2015. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk en internbank som svarar för säkerställandet och centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisker är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.

Ränte- och valutarisk

För hanteringen av ränterisken har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan användas som hjälp för att hantera ränte- och valutarisk. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i valutakurser och räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet, verksamma i Finland.

Kreditrisk

Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras även med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.

Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel

Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 86,364 (88,853) miljoner euro, varav 12,512 (12,918) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.

Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:

 

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.

Bolagets aktier

Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.

Bolagets organisation, ledning och revisorer

Till medlemmar i förvaltningsrådet valdes vid bolagsmöte i april 2018 Mauri Ollila (ordförande), Dick Jungerstam (vice ordförande), Anne Södervik (vice ordförande), Maija Alasalmi, Marja Aurala, Åke Blundin, Marianne Buss, Erik Cederholm, Tomi Kaunismäki, Ari-Pekka Laitalainen, Benita Nordgren, Pekka Pörsti och Rune Rönn. I förvaltningsrådets möten deltog därtill fyra förtroendepersoner i egenskap av representanter för personalen.

Till medlemmar i granskningsutskottet har förvaltningsrådet inom sig valt Dick Jungerstam, Anne Södervik och Mauri Ollila, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka hur uppsatta mål har uppnåtts inom Vasa Elektriska Ab samt hur bolagets grundläggande verksamhet har skötts.

Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse fungerade Joakim Strand (ordförande), Mauri Holma (vice ordförande t.o.m. 19.4.2018), Miapetra Kumpula-Natri (ordförande fr.o.m. 23.4.2018), Hannu Laaksonen, Marianne Munkki och Marko Nylund (fr. o. m. 19.4.2018). Styrelsen sammanträdde 14 gånger under räkenskapsåret.

Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordförande t.o.m. 22.4.2018), Martti Haapamäki (ordförande fr.o.m. 23.4.2018), Laura Ala-Kokko, Heimo Hokkanen, Ossi Suortti och Arja Rosing.

Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna (ordförande), Olli Arola (fr.o.m. 28.3.2018), Mauri Holma (t.o.m. 28.3.2018) och Tapio Mäki (t.o.m. 4.12.2018).

Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Ab och som huvudansvarig revisor CGR Kristian Berg.

< Verkställande direktörens översikt   Samhällsansvar och personal >