Är elmarknaden trasig? Hur kan elpriset bli mer stabilt?

I denna artikel förklarar vi varför priset som högst har varit över 80 cent per kilowattimme i februari. Vi berättar också vad vi tycker borde hända för att ”reparera” situationen. Slutligen tar vi också upp börselen som produkt samt om vilken typ av konsument den passar – och vilken typ den inte passar.

Varför har priset på börsel varit så högt just nu?

I januari var det genomsnittliga börselpriset cirka 15 cent per kilowattimme. Detta är tre gånger högre än i fjol. I början av februari har priserna i sin tur varit betydligt högre.

Orsakerna till att priset kan variera så mycket och stiga till de höga priser som sågs i början av februari kan sammanfattas så här:

1. Energimarknaden saknar viktig väderoberoende balanskraft, det vill säga produktion som kan justeras upp eller ner efter efterfrågan.

Andelen väderberoende produktion har ökat drastiskt, och den spelar nu en betydande roll på elmarknaden. Under kalla vinterdagar är vindkraftsproduktionen relativt låg, och frusna rotorblad orsakar också problem om de inte värms upp. Denna utmaning har ökat i takt med att kraftverkens höjd har ökat.

Med andra ord fluktuerar elutbudet, och med nuvarande produktionsformer kan det inte justeras tillräckligt efter efterfrågan för att göra priset mer stabilt.

Andelen kärnkraft är stor, men inte heller den kan enkelt justeras efter plötsligt behov. Stenkol- och torvbaserade kraftverk har stängts ner som olönsamma samt på grund av politiska riktlinjer och utsläppsmål.

2. Effekten av flexibel förbrukning är fortfarande för liten för att ha tillräcklig effekt på priset.

Flexibel förbrukning kallas det till exempel när börselkonsumenter justerar sin egen elförbrukning efter priset. När priset är högt minskar förbrukningen, och när det är lågt ökar förbrukningen igen. Även om detta konsumentbeteende är känt på en allmän nivå, påverkar det inte – åtminstone inte ännu – elpriset på börsen tillräckligt, och inte heller innan priset sätts. När temperaturen ligger långt under noll och hemmen alltmer värms upp med anordningar som använder elektricitet, är möjligheterna till flexibel förbrukning också svaga.

3. Inte tillräckligt med ellagring.

En tillräckligt stor och långsiktig lagringskapacitet skulle ge balans på elmarknaden. Just nu är problemet för små lager i förhållande till behovet av flexibilitet och för kortvariga lagringsmöjligheter.

Allt detta påverkar utbudet, som borde kunna möta den höga efterfrågan som orsakas av den långa kalla perioden.

När tillgången minskar tas ytterligare kraftverk i drift, men dessa är klart dyrare att starta och produktionen kostar mer. Ju lägre utbudet är i förhållande till efterfrågan, desto högre stiger marknadspriset, dvs. priset på börsel.

Marknadsmekanismen har alltså ”fungerat”, eftersom ett högre pris också håller förbrukningen lägre än om börselen i samma situation skulle ha varit billig.

Vad borde göras åt saken?

1. Mer reglerkraft

Vi behöver fler möjligheter att justera produktionen. Vasa Elektriska har arbetat med denna utmaning kopplad till att balansera energimarknaden med flera lösningar. Det senaste projektet som påverkar frågan är gasmotorkraftverket som färdigställs i Torneå.

Motorkraftverket säkerställer elförsörjningen vid olika störningar och när tillgången på förnybar, väderberoende energi fluktuerar. På detta sätt kan den också användas för att jämna ut prisvariationer på marknaden. Kraftverket är snabbt att starta och därför väl lämpat för att balansera extrema marknadssituationer.

De lösningar som ofta föreslås som balanserande kraft står inför ett problem som är bekant för energisektorn. Vi måste kunna säkerställa att investeringen betalar sig själv.

Byggandet av anläggningen kostar pengar, liksom uppstart och produktion. Men ingen kan med säkerhet säga hur många timmar per år lösningen behövs. Detta beror förstås på att elförbrukningen och produktionsförmågan är så starkt kopplade till vädret. Dessutom utvecklas marknaden ständigt med ny teknik, vilket påverkar produktion, lagring och förbrukning.

På nuvarande volatila marknad finns risken att körtimmarna för vädersäker flexibel produktion kan ligga runt 500, det vill säga mindre än sex procent av hela årets timmar. I detta fall utgör fasta kostnader, avskrivningar och ränta den största lönsamhetsutmaningen för investeringen.

2. Finlands egen effektmarknad

Ett exempel på en lösning kunde vara att fundera på en egen effektmekanism eller effektmarknad för Finland.

Om det uppskattningsvis skulle finnas 2 000 megawatt extra väderoberoende kapacitet, skulle det räcka för att generera intäkter från elmarknaden i den nuvarande situationen, också för att aktörer på marknaden ska vara redo att starta produktionen om vädret kräver det eller till exempel om en stor produktionsanläggning eller ledning från Sverige skulle vara ur bruk. Det skulle vara som en brandkår som är i beredskap för att producera mer el till elsystemet när det behövs. Med denna effektmekanism skulle det vara möjligt att begränsa marknadsfluktuationer och plana ut priset till exempelvis 15 cent per kilowattimme, vilket också skulle låta vanliga elkonsumenter att sova lugnt på natten.

Naturligtvis påverkas denna fundering också av bränslepriset och systemets storlek. För att idén ska fungera skulle det också vara nödvändigt att alla befintliga produktionsanläggningar som är oberoende av väder inkluderas i effektmekanismen.

Man kan också tänka att man ur ett miljöperspektiv inte borde främja lösningar som ökar koldioxidutsläppen i energiproduktionen. En sådan här effektmarknadsmodell skulle stundvis kunna öka utsläppen från effektproduktionsanläggningar, men i det stora hela skulle lösningen möjliggöra en ännu större andel förnybar produktion. Samtidigt skulle det ge en ny, viktig säkerhet till finländarna i form av ett mer stabilt energisystem.

Vi anser att arbets- och näringsministeriet snabbt borde undersöka hur vi kan få en fungerande elmarknadsmodell i Finland utan att orsaka stora störningar i marknaden.

3. Öka kapaciteten för energilagring

Fler lösningar behövs för att lagra elektricitet – och energi i allmänhet.

Vasa Elektriskas mest aktuella lagringsrelaterade projekt är ett koldioxidlager i Laihela som är i förplaneringsfasen, samt utvecklingen av det befintliga värmelagret i Vasklot, Vasa. En koldioxidanläggning kan lagra energi när utbudet på energi är stort i förhållande till efterfrågan, och i sin tur frigöra energi när det inte finns tillräckligt med produktion.

Värmelagret med sin koppling till elpannor skapar igen balans i energisystemet genom att ladda lagret när tillgången till vindkraft är större än efterfrågan. För närvarande kan energi frigöras från lagret till fjärrvärmenätet i upp till tre veckor, beroende på efterfrågan. Med hjälp av systemet kan vi utnyttja mer elektricitet till värdeskapande processer när tillgången på el är liten. Då kan fjärrvärmen också fokusera på sina egna styrkor, det vill säga att värma fastigheter och säkerställa att alla har tillgång till varmvatten för vardagliga sysslor, utan att belasta elnätet när elåtgången annars också är hög.

4. Öka basproduktionen

En ännu större andel kärnkraft skulle kunna hjälpa till att begränsa pristopparna. Stora elproduktionsprojekt är dock svåra i vår föränderliga verksamhetsmiljö, eftersom projekten tar år att slutföra och återbetalningstiden beräknas i decennier. De finansiella riskerna för dem som investerar i projekten är mycket höga, och lönsamheten för nya projekt på framtidens marknad är mycket tveksam.

Vi stöder det till trots inte storskaliga subventioner för byggandet av ny kärnkraft, eftersom stödmekanismen skulle vara omöjlig att genomföra utan stora konsekvenser för den konkurrensutsatta elmarknaden.

I stället skulle subventioner medföra stor osäkerhet och bromsa andra investeringar.

5. Ökad flexibel förbrukning

Olika smarta automationslösningar kan öka konsumenters och industrioperatörers förmåga och vilja att vara flexibla i sin förbrukning beroende på elutbudet. Andra förändringar i branschen, såsom ökad användning av effektavgifter, kommer definitivt att öka entusiasmen hos särskilt egnahemshusägare att satsa på dessa lösningar. Men enbart konsumenternas möjligheter att flexa räcker inte för att täcka den flexibilitet som energisystemet behöver. Detta kräver större effekter.

Vasa Elektriskas lösning för konsumenter har varit att erbjuda en smarthemslösning med vilken man till exempel kan optimera laddningen av elbilen och följa hemmets elförbrukning i realtid.

I framtiden kommer lösningen också att utvecklas för att optimera uppvärmningen av hemmet och elsystemets effekter.

För vem är börselen ett bra alternativ?

Börsel har varit en attraktiv produkt de senaste åren. Dess genomsnittspris 2025 var cirka 5 cent per kilowattimme. Mellan maj och juli kunde de som använde den njuta av billiga genomsnittspriser på 2–3 cent. År 2025 hade börselen sammanlagt 433 negativa timmar. Detta motsvarar nästan fem procent av årets timmar. Ett år tidigare var andelen negativa timmar cirka åtta procent.

Det låga priset lockar förståeligt nog konsumenter att välja börsel, men är det rätt produkt för hela 30 procent av de finska elkonsumenterna trots det låga genomsnittspriset? Det korta svaret är: nej.

Börsel lämpar sig för dem som har möjlighet att tajma större elanvändning. Det enklaste sättet att göra detta är med någon form av smart automation. Till exempel kan smart hemautomation styra uppvärmningen av hemmet och dess varmvatten vid billiga stunder, precis som en elbilladdare smart kan styra laddeffekten.

Ett annat kriterium för börselens lämplighet är det vi har sett de senaste dagarna: det är extremt viktigt att du också är förberedd på höga priser.

Tyvärr kommer höga priser framför allt när elbehovet är som störst: under mycket kalla dagar. Dessutom, när hög konsumtion möter ett högt pris, blir det dyrt! Detta är lagen om utbud och efterfrågan.

I börselprodukter bär konsumenten prisrisken

En viktig egenskap hos en börselprodukt är något som konsumenterna sällan tar hänsyn till: med börsel bär konsumenten själv prisrisken, medan risken bärs av elförsäljaren när priset är fast. Vid börsel agerar elförsäljaren endast som mellanhand.

Det är därför viktigt att överväga om man har möjlighet att hantera ibland också mycket höga elpriser. Om svaret är nej är det bättre att välja en fastprisprodukt eller en hybridprodukt. Hybridprodukten möjliggör besparingar på basen av tajming av förbrukningen samtidigt som den ger tryggheten av ett fast energipris. Sådana val kan hjälpa konsumenten att sova gott på natten.