Ny tid för dansbanor

Aada Raita-aho, 24, från Vanda blev biten av en dansbanefluga för ungefär fem år sedan när hon hade börjat på en pardanskurs för studeranden tillsammans med sin barndomsvän Aino.

”Jag var så begeistrad i början att jag kunde gå på danskurs varje kväll under veckan och sedan gå ut och dansa på helgerna. Nuförtiden blir det kanske två danslektioner i veckan, men fortfarande hittar man mig på ett dansställe nästan varje helg.”

Första gången besökte Raita-aho en dansbana som barn tillsammans med Aino och hennes familj.

”Vi trivdes jättebra på dansbanan redan då. Vi såg hur de andra gjorde och försökte härma dem. Fast för det mesta hängde vi bara och njöt av stämningen.”

Idag går Raita-aho ut och dansar med ett gäng vänner. De samåker och delar på bensinkostnaderna.

”Men till exempel sommardansbanan Pavi och Tulisuudelma i Vanda kan man åka till kollektivt också.”

Ibland åker Raita-aho längre bort. Det kan bli en ett par timmars resa om det till exempel spelar ett bra band på en ny dansbana.

”Mina favoriteter är Taikakuu och Hurma. Dessutom tycker jag väldigt mycket om Energia och Antti Ahopelto & Etiketti”, räknar hon upp.

Avspänt att bjuda upp fritt

Vals, swing, tango, humppa… Raita-aho berättar att hon kan alla dansbanedanser, men hennes favoriteter är finsk tango och ”tryckare”, det vill säga långsam slowfox och bachata som är en sensuell dans från Dominikanska republiken.

”De danserna är var min styrka ligger, och jag gillar musiken. Inom bachata tycker jag mest om sensual bachata där det framhävs hur man använder kroppen och har ett slutet dansgrepp.”

På helgerna går Raita-aho ofta på bachatafester där DJ:n bara spelar bachata hela kvällen.

”De festerna skiljer sig från dansbanan också i att det inte finns någon etikett för vem som bjuder upp och att man inte behöver dansa två låtar med samma person. ”

”Var och en kan dansa i den roll hen vill! Själv tycker jag om båda rollerna, men eftersom jag har övat mer på att följa är den rollen mer bekant för mig.”

På många dansbanor är det fortfarande traditionsenligt ”herrarnas” med damer som står i led och väntar på att bli uppbjudna största delen av kvällen. Men Raita-aho har till sin glädje också sett ”förarnas” och ”följarnas” och “fritt” på många dansbanor.

”Jag tror att det blir allt vanligare med att vem som helst får bjuda upp, vilket är skönt. När man står i led och väntar på att bli uppbjuden, så känns det lite som om att man blir utvärderad. När jag började gå på dansbana stod jag oftast inte i led eftersom det kändes skrämmande och konstigt. Jag blev nog uppbjuden ändå.”

Blommig klänning är inget måste

Raita-aho ser mycket på dansvideor i sociala medier. Förra sommaren upptäckte hon att dansbanedans hade blivit trendigt bland ungdomar.

”Det märktes tydligt också på dansbanorna. Plötsligt fanns det jättemånga unga kompisgäng som hade kommit för att se hurudan stämning det var på banan. Det var superfint.”

Raita-aho har tillsammans med ett gäng vänner skapat ett Instagram-konto som heter Lavalovelies.

”Det är meningen att vi ska lägga ut videor där vi ger idéer och tips för dansbanedanser.”

Raita-aho ser fram emot en svettig sommar.

”Det blir varmt när man dansar! Det är helt underbart att många sommardansbanor ligger vid en sjö. Då kan man ta sig ett dopp innan man ger sig i väg hemåt.”

I högsommarvärmen tar Raita-aho gärna på sig en lätt klänning eller t-shirt och shorts. I motsats till vad många tror är det inte ett måste med en blommig klänning på dansbana.

”Var och en får ha sin egen stil på dansbana. Själv har jag oftast kjol eller ett par snygga byxor med topp”, säger Raita-aho.

Dansen är ändå det viktigaste.

”Dans är ett härligt sätt att uttrycka sig själv. Det är en helt magisk känsla när musiken spelar i bakgrunden, och du hittar en ordlös kontakt med din danspartner.”