Arbetet för att rädda Östersjön är långt ifrån avslutat, men på vissa håll i de finska vattenområden finns redan tecken på förbättring. En konkret åtgärd är att röja vassruggarna som har erövrat stränderna. Den för många bekanta gräsväxten binder kol men också fosfor och kväve som får blågrönalgerna att frodas.

John Nurminens stiftelses fyraåriga vassprojekt för att skydda Östersjön tog slut vid årsskiftet. Under tiden röjdes vass på upp till 450 hektar på olika håll på den finska kusten. Detta innebär kalkylmässigt att stränderna befriades från 1 104 ton blågrönalger.

”Vi ville utreda vilka utmaningar som finns kring slåttern och insamlingen av vass och vem som skulle kunna vara intresserad av vass som råmaterial”, säger Sonja Jaari, som är biolog hos John Nurminens stiftelse.”

Slåtter på naturens villkor

Jaari är ledare i projektet BalticReed som startades i förrfjol och som går ut på att röja vassruggar på finska, åländska och svenska kuster. Främsta avsikten med det EU-finansierade projektet är att utveckla och testa olika slåttermetoder.

”Det går att röja vass på sommaren och på vintern, till sjöss och på land. Olika slåttermetoder kräver olika utrustning och kompetens”, berättar Jaari.

Den första sommaren gick åt till att utarbeta planer och skaffa olika tillstånd. Det var många saker som skulle beaktas.

”Slåtter ska ske på naturens villkor: ekologiskt och hållbart. Det är inte tillåtet att slå vass på sommaren under lek och häckningstid. Man ska också ha goda kunskaper om naturskyddsområden och utrotningshotade arter.”

Det är inte meningen att utrota vassen helt, utan bara minska den på områdena där vassruggarna har vuxit okontrollerat.

”Vassen har en viktig funktion i naturen. Den binder näringsämnen som sköljs ut i havet från land. Den fungerar alltså lite som ett filter. Dessutom är vassruggar viktiga livsmiljöer för många fågel- och fiskarter.”

Inte skräp utan en tillgång

Idag blir största delen av den slagna vassen kvar där den vuxit eller nära stranden, vilket gör att de näringsämnen den bundit hamnar tillbaka i havet. Därför är det viktigt att hitta företag som är intresserade av att utnyttja vassen på ett kostnadseffektivt sätt.

”Kanske den största utmaningen är att man är van vid att se vassen som skräp på stranden, inte som en resurs. Det tankemönstret har vi försökt bryta de senaste åren.”

BalticReed arrangerar utbildning och workshopar i både hur man slår vass och hur man utnyttjar den som material. Vass är fortfarande en underskattad naturtillgång.

”Utvecklingsarbetet fortsätter. För tillfället undersöker man möjligheter att använda vass i bland annat isoleringsplattor, vid takbygge och i engångskärl.”

Just nu fokuserar projektet på att samla all viktig information i en form där den är lättillgänglig och förståelig.

”Vårt mål är att få markägarna, dem som utför slåtterarbetet och logistikaktörerna att kommunicera med varandra. Det skulle vara viktigt att till exempel skapa anvisningar om hur man söker flerårigt understöd för att kunna planera sin verksamhet på ett hållbart sätt.”

fakta: Östersjön & BalticReed

  • Östersjöns största problem är övergödning som beror på överflödiga näringsämnen som sköljs ut i havet från lantbruk
    • Övergrödingen leder till att blågrönalger frodas och andra arter dör
    • Övergödningen bekämpas på flera olika sätt.
  • John Nurminens stiftelses projekt BalticReed syftar till att avlägsna näringsämnen genom att slå vass på stränderna samt att främja utnyttjandet av vass som material.
    • I Finland har man redan röjt 72 hektar vassruggar
    • Det treåriga projektet startades i maj 2023.

Kuvituskuva

Text: Johanna Tilus
Bild: Mari Lahti

Annat intressant innehåll för dig