Elmarknadsanalys: Vintern 2022-2023

Elmarknadens kraftiga svängningar och osäkerheten om prisnivån vintern 2022/2023 fortsätter. EU:s riktlinjer, regn och temperaturer, efterfrågan och utbudet på el samt utmaningarna i Olkiluoto 3 är centrala faktorer i Finland.

Utsikterna för vintern och derivatmarknaden

Elmarknadens verksamhetsmiljö har varit fortsatt utmanande och svår att förutse. Handel med framtida elpriser förs med elderivat och svängningarna inom derivaten har varit historiskt kraftiga under hela året.

Det svaga vattenläget i de nordiska länderna och de höga bränslepriserna har varit starka drivkrafter för att höja derivatpriserna för de kommande månaderna och åren, med andra ord utsikterna för framtida elpriser.

Dessutom har tillräcklig tillgång till el i vinter väckt oro både i Finland och i hela Europa. Priserna på vinterns derivatprodukter har fluktuerat starkast under det gångna året och de senaste månaderna.

Hittills sågs den högsta toppen i derivatpriserna i augusti. Därefter har prisnivåerna för naturgas, stenkol och andra betydande bränslen som påverkar elpriset dämpats, men är fortfarande betydligt högre än tidigare.

I Finland har orosmomenten omfattat särskilt elförbrukningen under kalla perioder den kommande vintern, driftsäkerheten vid Olkiluoto 3 och den lägre importkapaciteten för el jämfört med tidigare.

I slutet av hösten har vädret delvis varit varmare än normalt och konsumenterna är mer medvetna om vikten av att spara el. Dessutom styr de högre energipriserna än tidigare konsumenterna till att spara.

Enligt data från Fingrid var elförbrukningen i Finland i september–oktober ca 7 % mindre än året innan. Du kan följa handeln med elderivat exempelvis på Nasdaqs öppna webbplats.

Spotmarknad

Under den senaste tiden har priserna på spotmarknaden för el (Day-Ahead) väckt mycket diskussion även i Finland. Under de senaste månaderna och det gångna året har spotpriserna uppvisat betydande volatilitet, det vill säga prisvariationer.

Under de första tio månaderna har det funnits över 300 timmar på spotmarknaden vars momsfria prisnivå har varit över 400 euro/MWh (cirka 50 cent/kWh inklusive moms.), men också över 300 timmar med en prisnivå under 10 euro/MWh (1,24 cent/kWh inklusive moms).

De dyraste timmarna har kostat över 100 cent/kWh, medan det i augusti förekom till och med negativa marknadspriser. Svängningen har alltså varit mycket kraftig, men fortfarande har den absoluta prisnivån varit klart högre än under tidigare år.

Det genomsnittliga spotpriset för årets första tio månader har varit 140 EUR/MWh (moms. 0 %), medan medeltalet för motsvarande period året innan var ca 58 EUR/MWh (moms. 0 %) (källa: Nord Pool).

I Finland påverkas spotprisnivåerna särskilt av vindkraftsproduktionen. Vindkraften slog nytt rekord den 29 oktober 2022 när produktionsvolymen steg till över 3 500 MW.

Det är en större effekt än den sammanlagda effekten av alla Olkiluotos kraftverksenheter 1, 2 och 3.

Förändringar på elmarknaden samt EU:s mål/riktlinjer

De finska energibolagens risker höjs av det nya pristaket på 10 000 euro/MWh för reglerkraft, då takpriset tidigare var 5 000 euro/MWh. Det nya takpriset trädde i kraft 1.11.2022. Tills vidare kommer spotprisets (Day-Ahead) pristak att hållas på 4 000 EUR/MWh.

I månadsskiftet september/oktober drog EU:s energiråd upp riktlinjer för den kommande vinterns mål vars syfte är att dämpa de höga elpriserna.

Den här helheten omfattar bland annat att minska efterfrågan på el jämfört med genomsnittet under de föregående åren samt att ytterligare minska toppförbrukningen när det behövs mest el.

Dessutom beslutade energirådet att begränsa elproducenternas marknadsintäkter från energikällor för vilka kostnaderna är klart lägre än marknadspriset och intäkterna är stora. Dessutom fastställdes riktlinjer för solidaritetsavgifter, som skulle gälla stora intäkter för företag som producerar och förädlar fossil energi.

I Finland har arbets- och näringsministeriet (ANM) berättat att utvecklingen av ett system för att skära ned elproduktionen är ytterst utmanande.

EU har satt upp ett mål på 85 procents fyllnadsgrad för gaslagren före utgången av år 2022. Gaslagren har fyllts med hjälp av flytande naturgas (LNG) och genom att minska gasförbrukningen. I oktober var den genomsnittliga fyllnadsgraden för medlemsstaternas gaslager 92 %.

Fenomen

Ett hem för många generationer

Läs mer
Fenomen

Rymdcenter hjälper företag

Läs mer
Hållbarhet

Återvinning av rotorblad från vindkraftverk går framåt

Läs mer
Aktuellt

Finansbranschen vill skydda naturen: “När naturen mår bra blomstrar även affärerna”

Läs mer
Aktuellt

Potatis- och purjolökssoppan värmer mitt i vintern

Läs mer
Aktuellt

Energieffektivitet i gamla hus: 4 tips för ett energisnålare hus!

Läs mer
Aktuellt

Nyfikenhet för framåt

Läs mer
På fritiden

Backörnarna från Vörå: “Det bästa är att flyga!”

Läs mer
Marknadsöversikt

Elmarknadsöversikt: våren 2024

Läs mer
Aktuellt

Effektivt sparande

Läs mer
Aktuellt

Fjärrvärme ur spillvärme

Läs mer
Aktuellt

Viktigt att få vara ofullständig

Läs mer